Öppna huvudmenyn

Arabisk dvärguv

fågelart i familjen ugglor

Arabisk dvärguv[2] (Otus pamelae) är en nyligen urskild art uggla med utbredning på Arabiska halvön.[3]

Arabisk dvärguv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläkteOtus
Art Arabisk dvärguv
O. pamelae
Vetenskapligt namn
§ Otus pamelae
Auktor(Bates, 1937)
Synonymer
  • Otus scops pamelae
  • Otus senegalensis
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utbredning och systematikRedigera

Arabisk dvärguv förekommer enbart på södra Arabiska halvön, från sydvästra Saudiarabien till Oman.[3] Den har tidigare behandlats som underart till afrikansk dvärguv (Otus senegalensis) och vissa gör det fortfarande[4], men studier visar att den är väl skild genetiskt och att den även uppvisar tydliga morfologiska skillnader. Den har bland annat längre vingar, stjärt och tarser och den uppvisar skillnader i läte.[5] Numera behandlas därför arabisk dvärguv som god art av de flesta taxonomiska auktoriteterna,[3][1][6] som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

UtseendeRedigera

Arabisk dvärguv är till utseendet mycket lik afrikansk dvärguv, dvärguv (Otus scops) och blek dvärguv (Otus brucei). Den är liten och mäter cirka 20 centimeter. Fågeln har en fjäderdräkt som väl kamouflerar den när den dagtid sitter uppe i ett träd. Den kan då även inta en kamouflageställning likt exempelvis hornugglan då den trycker mot stammen och smalnar av kroppsprofilen. Könen är lika. Den sitter upprätt och när den är lugn ses dess tofsar bara som två hörn som sticker upp på hjässan. I alert tillstånd reses de och syns väl.

LevnadssättRedigera

Fågeln förekommer i trädsamlingar i arida och klippiga områden med sparsam växtlighet. Kunskapen om dess häckningsbiologi är mycket begränsad, liksom födan som mestadels tros bestå av ryggradslösa djur och tillfälligtvis små ryggradsdjur. Arten tros vara huvudsakligen stannfågel.[7]

Status och hotRedigera

Arten tros inte vara utsatt för något substantiellt hot och kategoriseras därför av internationella naturvårdsunionen IUCN som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till i storleksordningen 30.000 par.[8]

NamnRedigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Pamela Lovibond, bibliotekarie vid Athenaeum Club i London.[9]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Otus pamelae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  7. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Marks, J.S. (2018). Arabian Scops-owl (Otus pamelae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467334 16 november 2018).
  8. ^ Jennings, M. C. 2010. Atlas of the breeding birds of Arabia. Senckenberg Gesellschaft für Naturforschung and King Abdulaziz City for Science and Technology, Frankfurt am Main, Germany and Riyadh.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

KällorRedigera

  • Mikkola, H. (2012) Owl of the World, Christopher Helm, London.
  • Pons, J.-M. et al. (2013) Areappraisal of the systematic affinities of Socotran, Arabian and East African scops owl (Otus, Strigidae) using a combination of molecular, biometric and acoustic data. Ibis, vol.155, sid:518-533

Externa länkarRedigera