Öppna huvudmenyn
Apotekes gamla emblem på Hornsgatan 5, september 1905.

Apoteket Enhörningen inrättades år 1694 vid GötgatsbackenSödermalm i Stockholm. Apoteket var omkring 1710 ett av stadens pestapotek och flyttades ett flertal gånger. Mellan 1817 och 1905 var adressen Hornsgatan 5. Under större delen av 1900-talet låg Enhörningen i hörnhuset Hornsgatan 29A / Bellmansgatan 20. Apoteket gick 1976 samman med apoteket Bävern till Mariaapoteket som ligger vid Krukmakargatan 13 och är idag en filial av Apotek Hjärtat.

Innehåll

NamnetRedigera

Enhörningen existerade bara i legenden och mytologin. Dess horn skulle besitta underbara läkekrafter och skydda mot förgiftningar. Enhörningens ”horn” var dock i själva verket narvalens spiralvridna huggtand och den nyttjades som dyrbar drog, kallad unicornum.

HistorikRedigera

 
Enhörningens personal och interiör 1888.

Apoteket Enhörningen var det första permanenta apotek på Södermalm som inrättades år 1694 av den tyskfödde apotekaren Johan Fredric Stapenius d.ä. (död 1728). Kravet var bland annat han ”ej skulle transportera det in i Staden (Stadsholmen)”. Innan dess fanns flera försök att etablera ett apotek i stadsdelen Södermalm som alla misslyckades på grund av dålig lönsamhet. Bland annat anlades apoteket Örnen 1674 som 1678 under namnet Korpen öppnade vid Stortorget i Gamla stan.

Första platsen för Enhörningen var vid Götgatsbacken där apoteket låg i olika hus från 1600-talets slut och under hela 1700-talet. I samband med pestepidemin som drabbade Stockholm en sista gång 1710 hörde Enhörningen, tillsammans med apoteken Hvita Björnen, Lejonet och Korpen till stadens så kallade pestapotek. Dessa stod för försäljning av medicin till pestsjuka.

Som framgår av Petrus Tillaeus karta från 1733 fanns då fem apotek i "Staden", nämligen Cronan, Engelen, Markattan, Korpen och Svanen. På Norrmalm låg dessutom Lejonet, Morian och Biörn och på Södermalm fanns bara Enhörningen.

Mellan 1714 och 1740 leddes apoteket av Strobells son, Georg Fredrik Strobell d.y. Men Strobell vanskötte apoteket "på grund av bristande förmåga och svag hälsa". Även hans, i utlandet förvärvad doktorstitel ifrågasattes. Av honom köpte tyskfödde Johan Michael Wirwach (eller Wirrwach) rörelsen.

Wirwach gjorde sig känt som grosshandlare, fabrikörer och apotekare och den efter honom uppkallade Wirwachs malmgård, som han lät bygga på 1770-talet. Där hade han även en omfattande medicinalväxtodling som levererade råmaterial för apotekets framställning av läkemedel. Apoteket Enhörningen ledde han på ett förebildligt sätt till sin död 1783. I samband med Mariabranden 1759 förstördes apoteket delvis som sedan var en kort tid inrymt i en lokal i Södra stadshuset (nuvarande Stockholms stadsmuseum). Därefter återfinns apoteket på Götgatan 3 respektive Mariagatan 10 (nuvarande Peter Myndes backes del väster om Götgatan).

År 1817 flyttade Enhörningen av assessor Albrecht Pripp (1783-1853) till adress Hornsgatan 5, där det låg under nästan 90 år. Över entrén fanns apotekets emblem, en enhörning som håller i en mortel. Det är oklart om Wirwach lät göra skylten eller om den är av ännu äldre datum. Den väckte dock vid sin tid ”i synnerhet främlingars uppmärksamhet genom sin gamla stil”.

Enhörningens sista adressRedigera

 
Apotekets lokaler, 1904.
 
Apotekets vindfång med nattluckan.

Under apotekaren J.A. Elfström öppnade Enhörningen 1906 i Kvarteret Rosendal större i det nybyggda hörnhuset Hornsgatan 29 / Bellmansgatan 20, ritat av arkitektkontoret Hagström & Ekman. Här hade Enhörningen sina lokaler i tre plan. På bottenvåningen låg publika utrymmen, kontor, materialkammare, arbetsrum och liknande. I källaren fanns bland annat laboratorium och analysrum och på en entrésol låg personalrum.

Officininredningen flyttades hit från apotekets tidigare adress och kompletterades av möbelfabriken C.E. Jonsson i Stockholm. Inredningen var utförd av brunpolerat ädelträ och formgivet i nyrenässans. Skåpen täckte väggarna till nästan full höjd, däröver fanns väggmålningar med blomstergirlanger och medaljonger med porträtt av svenska vetenskapsmän, bland dem Carl Wilhelm Scheele, Carl von Linné och Jöns Jacob Berzelius.

Entrén var från hörnet och över entréporten anordnades en baldakin av kopparplåt krönt av en liten förgylld enhörning. Vindfånget var vitmålat och hade formen av en tolvkantig kiosk gestaltad i jugend. I den fanns även den så kallade nattluckan, där kunder kunde hämta medicin när apoteket hade jouröppet. Lokalen hade belysning med både gas och elektricitet. På 1920-talet leddes Enhörningen av apotekaren Carl C.W. Pleijel, han syns tillsammans med sina kollegor på ett fotografi från 1926.

Vid Hornsgatan 29A låg Enhörningen kvar till 1 mars 1976. Därefter gick Enhörningen samman med apoteket Bävern och blev till nybyggda Mariaapoteket som har sina lokaler vid Krukmakargatan 13. Mariaapoteket är numera en filial av apotekskedjan Apotek Hjärtat. Baldakinen av koppar smyckar fortfarande apotekets gamla entré, den lilla enhörningen är dock borta men vindfånget i jugend finns ännu kvar i nuvarande möbelbutik. Den historiska apoteksinredningen magasinerades av Apoteksbolaget.

Enhörningens interiör och personal 1926Redigera

   
Personalen från vänster till höger: Apotekets innehavare Carl C.W. Pleijel, apotekare R.A.Nathanael Beckman, apotekare P.L.August Cassel och teknisk biträde Dagmar E. Dahlquist (vänstra bild). Apotekare Ture Swanström, apotekare Carin Wallqvist och farmacie kandidat Lilly E.G. Ericsson (högra bild).

BilderRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera