Sorgkolibri[2] (Eupetomena cirrochloris) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Sorgkolibri
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteEupetomena
ArtSorgkolibri
E. cirrochloris
Vetenskapligt namn
§ Eupetomena cirrochloris
Auktor(Vieillot, 1818)
Utbredning
Fågelns utbredningsområde är i skog och buskmarker i östra och centrala Brasilien.

Utseende redigera

Sorgkolibrin är en rätt färglös kolibri med något nedåtböjd näbb. Fjäderdräkten är genomgående blek, med grönaktig rygg och enfärgat grå undersida. Bakom ögat syns en vit fläck. Könen är lika.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i skog och buskmark i östra och centrala Brasilien.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt som ensam art i släktet Aphantochroa, men genetiska studier[6] visar att den trots avvikande utseende står nära svalstjärtskolibrin (Eupetomena macroura) och inkluderas allt oftare däri.[3]

Levnadssätt redigera

Sorgkolibrin påträffas ofta i skogsbryn, öppen skog, gräsmarker och plantage. Den kan också besöka trädgårdar och kolibrimatningar.[4]

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock oklar.[1]

Bilder redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Aphantochroa cirrochloris . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Züchner, T. and G. M. Kirwan (2021). Sombre Hummingbird (Eupetomena cirrochloris), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.somhum1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  6. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014),[https://www.researchgate.net/publication/261407082_Molecular_Phylogenetics_and_the_Diversification_of_Hummingbirds Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.

Externa länkar redigera