Antonio "Toni" Negri, född 1 augusti 1933 i Padua, Veneto, död 16 december 2023 i Paris, Frankrike,[14] var en italiensk politisk teoretiker och moralfilosof, känd som medförfattare till Imperiet (utgiven 2000) och sina verk om Baruch Spinoza. Negri var professor i statsvetenskap (Scienze Politiche) vid universitetet i Padua.

Antonio Negri
Född1 augusti 1933[1][2][3]
Padua, Veneto, Italien
Död16 december 2023[4][5] (90 år)
Paris, Frankrike
Medborgare iItalien[2][6][3]
Utbildad vidÉcole normale supérieure
Universitetet i Padua
SysselsättningFilosof[1][7], statsvetare[8], essäist[9], dramaturg[9], politisk filosof[6], författare[1], sociolog[1], skollärare[1], politiker[9], nationalekonom, brottsling[10][11][12]
Befattning
Ledamot av Italiens deputeradekammare
Italiens nionde mandatperiod (1983–1987)[13]
ArbetsgivareDuke University
Collège international de philosophie
Université Paris 8
Universitetet i Padua
Noterbara verkImperiet
Politiskt parti
Partito Radicale ()
Potere Operaio ()
Autonomia ()
Italienska socialistpartiet ()
DiEM25 (–)
MakaJudith Revel
Redigera Wikidata

Levnad redigera

Antonio Negri föddes 1933 i ett hem där fadern var aktiv kommunist. Fadern dog när Negri var två år gammal, men hans engagemang innebar att sonen tidigt kom i kontakt med marxismen. Negri blev kommunist 1953–1954 när han tillbringade ett år på en kibbutz i Israel. Kibbutzen var utformad efter teorier om sionistisk socialism och alla de boende var judiska kommunister.[15]

Under 1950-talet gick han med i Gioventù Italiana di Azione Cattolica (GIAC) och sedan Internationella Socialistpartiet. Han var redaktör vid tidskriften Quaderni Rossi, som verkade för att återta Marx från socialismen.[16][17] 1969 var han med och grundade Potere Operaio (Arbetarmakt) och var en ledande figur i Autonomiarörelsen.

Under början av 1980-talet var Negri misstänkt för att ha legat bakom mordet på den kristdemokratiske Aldo Moro 1978, men friades från alla anklagelser om samröre med Röda Brigaderna vilka utfört kidnappningen av Moro. Han dömdes emellertid till 30 års fängelse 1984, efter kontroversiella åtal om konspirerande mot staten. Negri gick i landsflykt och bosatte sig i Frankrike, där han undervisade vid universitetet i Paris (Paris-VIII) och Collège International de Philosophie, med Jacques Derrida, Michel Foucault och Gilles Deleuze. 1997 återvände han frivilligt till Italien för att avtjäna återstoden av straffet.[18]

Mottagande redigera

Stark kritik har riktats mot Negri från vänsterhåll för hans bok Imperiet, där vissa menar att han förringar det nationella oberoendet och i praktiken hamnar på samma sida som George W. Bush. En sådan kritik har framförts i Sverige av bland andra författaren Mikael Nyberg.[19]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n79100667, läs online, läst: 9 september 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, läs onlineläs online, läst: 9 september 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Babelio, läs online, läst: 9 september 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Toni Negri è morto, il leader di Autonomia Operaia è deceduto nella notte a Parigi. Il ministro Sangiuliano: “Fu cattivo maestro” (på italienska), La Repubblica, läs online, läst: 16 december 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Fichier des personnes décédées, läs online, läst: 16 januari 2024, licens: licence ouverte 2.0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Negri, Antonio (på italienska), läs online, läst: 9 september 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ KARTOTEKI WZORCOWE BIBLIOTEKI NARODOWEJ (på polska), läs online, läst: 9 september 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Gemeinsame Normdatei, 1190634927749153-1, läs online, läst: 9 september 2018, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 9 september 2018, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  10. ^ TONI NEGRI: IN CARCERE PORTERA' LEOPARDI (på italienska), Adnkronos, 30 juni 1997, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Toni Negri ottienela semilibertà (på italienska), La Repubblica, 5 augusti 1999, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ TRA FUGHE, PENTITI E BEFFE UN PROCESSO LUNGO UN ANNO (på italienska), La Repubblica, 30 maj 1984, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ 24060.[källa från Wikidata]
  14. ^ Morto a Parigi Toni Negri, storico leader di Autonomia Operaia (italienska)
  15. ^ Ganahl, Rainer. ”Marx is still Marx: Antonio Negri” (på engelska). Semiotext(e). Arkiverad från originalet den 30 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131030001958/http://semiotexte.com/?p=660. Läst 28 oktober 2013. 
  16. ^ Kumm 2002, s. 148
  17. ^ Fagerström 2020, s. 273
  18. ^ Kumm 2002, s. 159–160
  19. ^ Mikael Nyberg – Kalkonmarxismen