Anton Ulrik Berndes

svensk gravör, miniatyrmålare och konstskriftställare

Anton Ulrik (Ulric) Berndes, född 15 juni 1757 i Ramshäll, Alunda socken, Uppland, död 11 april 1844 i Stockholm, var en svensk grafiker, miniatyrmålare och konstskriftställare samt utbildad lantmätare. Han blev lantmätare i Svartsjö län 1786 och befordrad till förste lantmätare i Stockholms län 1821.

Anton Ulrik Berndes
Anton Ulrik Berndes self-portrait 1804.jpg
Självporträtt, 1804.
Född15 juni 1757[1][2]
Alunda församling[1]Sverige
Död11 april 1844[1][3][2] (86 år)
Stockholms stad[1]Sverige
MedborgarskapSvenskt[4]
SysselsättningGrafiker[1], målare[1], lantmätare[1]
BarnJohan Bernhard Berndes (f. 1792)
SläktingarPehr Bernhard Berndes (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Han var son till gruvfogden Fredrik Beerns och Barbro Dumky samt gift första gången 1787 med Anna Lisa Elisabeth Unfraun och andra gången från 1811 med Katarina Charlotta Thrœne. Han var bror till Pehr Bernhard Berndes och far till Johan Bernhard Berndes.

BiografiRedigera

Han fick sina grundläggande kunskaper i teckning av sin far som sedan fick utvecklas på egen hand efter hans erfarenhet och betraktande av andras alster, förutom en kortare studietid hos pastellmålaren Gustaf Lundberg. Berndes var lantmäterielev vid Kloster Orlunda i Östergötland 1772 och avlade examen vid lantmäterikontoret 30 maj 1775. Han framträdde offentligt som konstnär första gången 1784 med kopior av Cornelius Høyer målningar och Höyers målningar kom i fortsättningen att influera hans eget skapande. Hans konst gav honom ett gott anseende och från 1780-talets mitt var han gouterad free lancer. När ryktena om Peter Adolf Halls stora berömmelse nådde Stockholm ändrade han inriktning för att efterlikna Halls målarstil utan att han lyckades förvärva dennes virtuosa teknik. När Niklas Lafrensen anländer till Stockholm 1791 ändrar han åter stil och försöker följa dennes stil men hans målningar tål inte en jämförelse med Lafrensen. För att få nya impulser reser han 1794 på en studieresa till England. Där utförde han en rad porträtt i blyerts med insatta kritfärger dessa är i stilen blodlösare än hans tidigare arbeten så resan till England är snarare en tillbakagång än ett framåtskridande i hans måleri. Porträtten ställdes ut på Konstakademin 1807 under beteckningen Portraits aux plusieurs crayons men fick ett negativt mottagande. Men Englandsvistelsen betyder även att han inhämtar stora insikter i mezzotintgravyren. Man vet inte för vem han studerade gravyrtekniken men det var porträttmålaren Carl Fredric von Breda som introducerade honom i den Engelska konstvärlden. När han efter ett år återvänder till Sverige blir han en mycket uppskattad porträttgravör och han får en stor kundkrets bland de högre stånden samt beställningar från olika institutioner. För Vetenskapshandlingar för Läkare och Fältskärer[5] och Vetenskaps-journal för läkare och fältskärer[6] utförde han tolv läkarporträtt som räknas till hans främsta arbeten. Men när hans popularitet och kundkretsen växer sjunker med några få undantag kvaliteten på porträtten. Efter 1820 inträder en märkbar avmattning och hans sista porträtt visar en påtaglig torrhet och ytlig elegans. Han valdes in som ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna 1803.

Som konstskriftställare uppträdde han med Försök om konsten att måla portraiter i miniature[7](1799) och med avhandlingen Om färgernas harmoni, och några grunder för målarekonsten[8](1813) samt boken Ode öfer Hoppet[9] (1838). Berndes finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[10], Nationalmuseum[11], Kungliga biblioteket[12] och Uppsala universitetsbibliotek[13].

Verk (urval)Redigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h] Anton Ulric Berndes, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18088
  2. ^ [a b] KulturNav, omnämnd som: Anton Ulrik Berndes, KulturNav ID: c0c6436c-4455-413d-8e8e-809261b76d29, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit ID: B00017720, omnämnd som: Anton Ulrik Berndes, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läst: 28 februari 2016, licens: CC0
  5. ^ Libris
  6. ^ Libris
  7. ^ Libris
  8. ^ Libris
  9. ^ Libris
  10. ^ Göteborgs konstmuseum
  11. ^ Nationalmuseum
  12. ^ Libris
  13. ^ "A_FQ"%3A"Anton+Ulrik+Berndes"%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record%3A95618&c=7#alvin-record%3A95618 Uppsala universitetsbibliotek

Externa länkarRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera