Antoine Laurent de Lavoisier, född 26 augusti 1743 i Paris, död 8 maj 1794 i Paris, var en fransk naturforskare som har kallats "den moderna kemins fader". Han förklarade att förbränning är oxidering, det vill säga att ett ämne förenar sig kemiskt med syre (som då nyligen hade upptäckts). Den totala omvälvning av kemins grundläggande föreställningar som förkastandet av flogistonteorin innebar brukar kallas den kemiska revolutionen.

Antoine Lavoisier
Född26 augusti 1743 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3]
Paris[1][4][5]
Död8 maj 1794 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3] (50 år)
Place de la Concorde, Frankrike
Begravdcimetière des Errancis
Medborgare iKungariket Frankrike och Första franska republiken
Utbildad vidjuridiska fakulteten i Paris, licentiat,
SysselsättningKemist[6], advokat, författare[7], akademiker, biolog, fysiker, nationalekonom, administratör[8]
Befattning
Generalbonde (1770–1774)
ArbetsgivareFerme générale (1768–)
Noterbara verkLagen om massans bevarande
MakaMarie-Anne Pierrette Lavoisier
(g. 1771–1794, döden)[5][1]
FöräldrarJean-Antoine de Lavoisier[9]
Emilie Punctis[9]
Utmärkelser
Guldmedalj (1766)
Fellow of the Royal Society
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[10]
Hommes illustres
Concours général
Namnteckning
Redigera Wikidata

Några av Lavoisiers viktigaste experiment undersökte förbränningsprocesser, vad som händer när material brinner. Han visade att förbränning bland annat innebär att substanser förenas med syre.[11] Han påvisade också syrets roll vid korrodering av metall och i de levande organismernas andning. Lavoisier genomförde tillsammans med Pierre-Simon Laplace experiment som visade att andning i princip är en långsam förbränning av organiskt material med användning av inandat syre. Denna förståelse av förbränningsprocessen kom att ersätta den tidigare förhärskande flogistonteorin, som postulerar att när material brinner så frigörs en substans, det så kallade flogistonet.

Lavoisier deltog i den kommission tillsatt av Ludvig XVI av Frankrike som utarbetade metersystemet, och var efter revolutionen drivande i dess införande.[12]

Lavoisier blev den 8 maj 1794 ett av de många offren för den franska revolutionens skräckvälde, då han avrättades med giljotin.

Gift 1771 med Marie-Anne Pierrette Paulze, som blev hans medarbetare och kollega.

Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Asteroiden 6826 Lavoisier är uppkallad efter honom.[13]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Sergej Sozonov, Лавуазье, Антуан-Лоран, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Antoine Lavoisier, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лавуазье Антуан Лоран”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] The fontana history of chemistry, 1992, ISBN 0-00-686173-3.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.persee.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.toureiffel.paris .[källa från Wikidata]
  11. ^ ”antiflogistisk kemi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. Arkiverad från originalet den 8 november 2018. https://web.archive.org/web/20181108065430/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/antiflogistisk-kemi. Läst 7 november 2018. 
  12. ^ The name "kilogram": a historical quirk
  13. ^ ”Minor Planet Center 6826 Lavoisier” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6826. Läst 5 juli 2023. 

Externa länkar redigera