Antoine César Becquerel, född 7 mars 1788 i Châtillon-Coligny, död 18 januari 1878 i Paris, var en fransk fysiker.
| Antoine César Becquerel | |
 | |
| Född | Antoine César Becquerel 7 mars 1788[1][2][3] Châtillon-Coligny, Frankrike |
|---|---|
| Död | 18 januari 1878[4][5][6] (89 år) Paris femte arrondissement, Frankrike |
| Begravd | Châtillon-Coligny |
| Medborgare i | Frankrike[7] |
| Utbildad vid | École polytechnique  |
| Sysselsättning | Fysiker, politiker, ingenjör, universitetslärare, kemist |
| Befattning | |
| President, Franska vetenskapsakademin (1838–1838) Ledamot av departementsstyrelse i Frankrike, Châtillon-Coligny (1847–1870) | |
| Arbetsgivare | Muséum national d'histoire naturelle École polytechnique |
| Barn | Louis Alfred Becquerel (f. 1814) Edmond Becquerel (f. 1820)[8] |
| Utmärkelser | |
| Copleymedaljen (1837)[9] Utländsk ledamot av Royal Society (1837)[10] Kommendör av Hederslegionen (1865) Eiffeltornets 72 ingraverade namn[11] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Becquerel blev 1808 officer i ingenjörkåren och deltog som sådan i spanska kriget 1810–1812. Kort därefter anställdes han som undervisningsinspektör vid École polytechnique, men användes dock fortfarande i militära uppdrag och deltog i 1814 års fälttåg. Sedan 1815 ägnade han sig uteslutande åt fysiska undersökningar och lärarverksamhet. År 1837 blev han lärare vid Muséum d'histoire naturelle. Becquerel blev ledamot av Franska vetenskapsakademien 1829 och Fellow of the Royal Society 1837. Han tilldelades Copleymedaljen sistnämnda år. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.
I sitt främsta verk "Traité expérimental de l'électricité et du magnétisme, et de leurs phénoménes naturels" (1834–1840) framställde han kritiskt och systematiskt såväl de av andra dittills-gjorda rönen på elektricitetens och magnetismens fält som de av honom själv gjorda upptäckterna. Dessutom författade Becquerel (stundom med sin son Edmond som medarbetare) åtskilliga andra fysiska verk. Bland hans vetenskapliga forskningar bör särskilt nämnas undersökningarna om de elektriska egenskaperna hos turmalinen, om metallernas ledningsförmåga, om värmets verkningar hos dåliga värmeledare och om frambringandet av elektricitet genom kontakt mellan olika stycken hos samma metall.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Antoine César Becquerel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ GeneaStar, Antoine Becquerel.[källa från Wikidata]
- ^ Annuaire prosopographique : la France savante, Antoine César Becquerel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Antoine César Becquerel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Antoine César Becquerel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Antoine-César Becquerel, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, läs online, läst: 25 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Adolf Rabinovitj, Беккерель, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 5, 1927.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 29, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.toureiffel.paris .[källa från Wikidata]
Tryckta källor redigera
- Becquerel, 1. Antoine César i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Antoine Becquerel.
