Ej att förväxla med anortit.

Anortosit, eller ibland labradorsten, är en magmatisk, intrusiv djupbergart, som till mer än 90 % är uppbyggd av fältspat (plagioklas). Också pyroxen samt mindre mängder av oxider som magnetit, ilmenit och olivin förekommer.[1].

Anortosit funnen på månen (Apollo 16).
Anortosit från Polen

Egenskaper redigera

Bergartens kornstorlek är 1 – 5 mm, ofta större. Fältspatinnehållet ger oftast anortositen en ljus, vit till grå eller ibland grågrön färg.

Förekomst redigera

Bergarten förekommer förekommer främst som kristallisation i lagrade basiska intrusioner (kumulat). Den kan delas in i två typer, den proterozoiska och den arkeiska. De två typerna har olika förekomst och tros ha haft olika ursprung begränsat till olika perioder i Jordens historia.

Större förekomster av anortosit finns i norra Labrador i Kanada.

I trakten av Nordingrå i Ångermanland finns de största kända förekomsterna i Sverige.

Anortosit har också hittats på månen och i meteoriter. Lunar-anortositer utgör de ljusa delarna av månens yta och har varit föremål för mycket forskning. Spektrografiska undersökningar tyder på att bergarten även förekommer på planeterna Mars och Venus.

Referenser redigera

  1. ^ ”Anortosit”. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. 2000. ISBN 91-7133-749-0 

Källor redigera

  • Bonniers naturguider, Bergarter och mineral, 2005, sidan 53.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Anorthosite, 3 januari 2012.