Öppna huvudmenyn

Anna Karolina Bondestam, född Elfving 1 april 1907Skata i Jakobstad, död 6 mars 1995 i Jakobstad, var en finlandssvensk författare och översättare. Hon var från 1936 gift med redaktören Henning Bondestam.[1]

BiografiRedigera

Bondestam var enda barn till plåtslagaren och riksdagsmannen Otto Elfving och tobaksarbeterskan Lina, född Hiltunen. Trots sin arbetarbakgrund fick hon möjlighet att gå i läroverk och ta studenten i Jakobstad 1925. Hon blev filosofie magister i litteratur och historia vid Helsingfors universitet 1932. Hennes examensarbeten handlade om Dan Andersson respektive småstäderna i Finland på 1700-talet. Efter avslutade studier arbetade hon på det socialdemokratiska småbrukarförbundet och senare på Arbetarnas bildningsförbunds svenska sekretariat och Folkets bildningsförbund. Hennes insatser var dock framför allt som författare och översättare från finska till svenska. Anna Bondestam blev den finlandssvenska arbetarklassens litterära talesman. Åren 19381944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Efter sin pensionering och makens död flyttade hon 1977 tillbaka till sin födelsestad Jakobstad.

FörfattarskapRedigera

Bondestams författarskap behandlade främst den finlandssvenska arbetarklassen, ofta i ett historiskt och socialt perspektiv. Hon debuterade 1936 med den historiska romanen Panik i Rölleby, en dråplig skildring av 1700-talets ståndssamhälle. Romanen Klyftan (1946), som Bondestam ansåg vara sitt bästa skönlitterära verk, behandlade Finlands inbördeskrig ur ett barns perspektiv. Under sina senare år ägnade sig Bondestam åt historisk sakprosa.

Priser och utmärkelserRedigera

BibliografiRedigera

Översättningar (urval)Redigera

  • Jalmari Jaakkola: Finska folkets historia (Suomen historian ääriviivat) (Natur och kultur, 1941)
  • Maila Talvio: Muntra fruarna på Sveaborg (Linnoituksen iloiset rouvat) (Dagens böcker, 1942)
  • Mika Waltari: Karin Månsdotter (Kaarina Maununtytär) (Wahlström & Widstrand, 1943)
  • Slottsjungfrun och dvärgen: sagor (1944)
  • Liisa Lehtinen: Fröken önskar korrespondera (Tyttö haluaa kirjeenvaihtoon) (1944)
  • Hella Wuolijoki: En skolflicka i Dorpat (Koututyttönä Tartossa) (Bonnier, 1946)
  • Elvi Sinervo: William Bortbyting: berättelsen om en gosse, som ville bli lik Danko (Viljami Vaihdokas) (Kooperativa förbundet, 1947)
  • Veikko Huovinen: Konsta (Havukka-ahon ajattelija) (1953)
  • Eeva Joenpelto: Bara Johannes (Johannes vain) (Bonnier, 1954)
  • Daniel Katz: Min farfar hade en kornett (Kun isoisä Suomeen hiihti) (Geber, 1971)

KällorRedigera

LitteraturRedigera

  • Asplund, Anita: Stillägen hos Anna Bondestam i hennes roman Vägen till staden (Pro graduavhandling i svenska vid Åbo Akademi, 1983)
  • Bäcksbacka, Inger: Verklighet och fiktion i Vägen till staden och Stadens bröd (Pro graduavhandling i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, 1982)
  • Dahl, Ruth: Författarvardag (Söderström, 1963)
  • Heikkilä, Pia: Anna Bondestam: det röda Svenskfinlands röst (Svenska folkskolans vänner, 2013)
  • Hästbacka, Elizabeth: Anna Bondestams fyrtiotalsromaner: en studie i ett förbisett författarskap (60-poängs uppsats i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, 1981)
  • Kangas, Tove: Studier över språk och stil i Anna Bondestams romaner (Pro graduavhandling i nordisk filologi, 1964)
  • Koskinen, Leena: Anna Bondestamin työläisromaanien suomalainen yhteiskunta (Pro graduavhandling vid Tammerfors universitet, 1975)
  • Lival-Lindström, Maria: Mot ett eget rum: den kvinnliga bildningsromanen i Finlands svenska litteratur (Åbo Akademis förlag, 2009) [Diss. Åbo akademi]
  • Reinholm, Gunilla: Anna Bondestam – en bibliografi (Specialarbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan, 1974)