Andreas Faye
Andreas Faye, född den 5 oktober 1802 i Drammen, död den 5 maj 1869, var en norsk präst och historiker.
| Andreas Faye | |
 | |
| Född | 5 oktober 1802[1] Bragernes, Norge |
|---|---|
| Död | 5 maj 1869[1] (66 år) |
| Begravd | Sande kyrka |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Präst, författare, politiker, historiker |
| Befattning | |
| Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1842–1844, Nedenes amt (1842–1844)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Faye blev kyrkoherde i Holt (Nedenes amt) 1833 och i Sande (Jarlsberg og Larviks amt) 1860. Han utvecklade en omfattande författarverksamhet. Han samlade norska folksagor, Norske Sagn (1833; 2:a upplagan 1844), och skrev många historiska skrifter, bland vilka kan nämnas Landkrigen i Norge 1808 (1881), Norge i 1814 (1864), hans, enligt Yngvar Nielsen, både grundligaste och mest formfulländade arbete, Karl XII i Norge (1868) samt Christianssands Stifts Bispe- og Stiftshistorie (1867).
Källor redigera
- Faye, Andreas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
- ^ [a b] Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 240, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 205, läs online.[källa från Wikidata]