Andra järnvägsbron, Södertälje kanal

järnvägsbro över Södertälje kanal

Den andra järnvägsbron över Södertälje kanal var en klaffbro för järnväg i Södertälje i Södermanland och Stockholms län. Den var placerad ca 300 meter söder om den första järnvägsbron, intill den nuvarande järnvägsbron.[1]

Andra järnvägsbron över Södertälje kanal
Gamla järnvägsbron 1921.jpg
Andra järnvägsbron över Södertälje kanal 1921
PlatsSödertälje i Södermanland och Stockholms län
KorsarSödertälje kanal
Tidigare broErsatte: Första järnvägsbron (riven)
Nyare broDagens broar: Järnvägsbron och Igelstabron
Konstruktionsdata
ÖppningsmekanismKlaffbro
Datum
Öppnade1921
Revs2010 (ny bro ersatte)
Trafik
TrafikslagJärnväg
JärnvägVästra stambanan
Antal järnvägsspårDubbelspår

BakgrundRedigera

Den 24 oktober 1860 öppnade järnvägen i Södertälje, två år innan hela den Västra stambanan stod färdig.[2] Den första järnvägsbron över Södertälje kanal var en enkelspårig svängbro som stod klar 1858.[3] Huvudlinjen hamnade utanför stadskärnan, med en dragning söder om Saltskogsfjärden[4] där stadens huvudstation blev Södertelge öfre/Saltskog. Därifrån drogs en bibana med anslutning till Södertälje central.[2]

I samband med en utbyggnad av Södertälje kanal fick stambanan en ny dragning genom staden.[5] Den ursprungliga järnvägsbron medgav för låg hastighet[6], och nya tyngre tåg fordrade ökad stabilitet.[1] Den andra järnvägsbron byggdes därför.[1] 1921 öppnade den nya sträckningen, och staden fick den nya huvudstationen Södertälje södra.[7]

Under 1980-talet projekterades en rakare och snabbare dragning av järnvägen.[8] Den 2140 meter långa balkbron Igelstabron[9] färdigställdes 1994.[10] Igelstabron byggdes på seglingsfri höjd så att tågen ej längre behöver stanna vid broöppning.[8] Den gamla järnvägen från 1921 inklusive den andra järnvägsbron och dess stationer behölls, men användes därefter endast för pendeltåg.[7] Den nya dragningen innebar att Södertälje åter fick en ny huvudstation för fjärrtåg i form av Södertälje syd, belägen vid Pershagen.[8] Den nya stationen öppnade 1995[8], i samband med trafikstarten för Grödingebanan.

2010 ersattes den andra järnvägsbron från 1921 av en ny lyftbro som kunde tåla tyngre tåg och lyftas snabbare än den gamla klaffbron.[11]

KonstruktionRedigera

Bron hade en klaff som vägde 610 ton. Totala längden var 142,8 meter, klaffspannet var 33 meter och den fria öppningen över kanalen 24 meter. Den segelfria höjden vid högvatten med stängd bro var 26 meter. Den totala vikten var 770 ton. Bredvid de två spåren gick även en gångbana över bron, men denna gångbana stängdes av när Saltsjöbron togs i drift år 2002. Konstruktör och leverantör var AB Lindholmen-Motala, avdelning Motala verkstad.[12]

Konstruktionen vilade på fyra bropelare av betong och bestod av två fasta brodelar med underliggande stålfackverk och en rörlig del (klaffen) med överliggande stålfackverk. Liksom andra broar av detta slag försågs bron med elektrisk drivkraft. Efter nästan 90 år i tjänst uppfyllde den gamla bron inte de krav som idag ställs på järnväg och sjöfart. Den klarade inte heller alltför tunga tåg och större djupgående fartyg hade svårt att passera. Den var även sliten och hade krävt mycket underhåll.[13]

BilderRedigera

FotografierRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] LT (5 november 2014). ”Järnvägsbron byggdes när tågen blev tyngre och krävde mer utrymme”. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/jarnvagsbron-byggdes-nar-tagen-blev-tyngre-och-kravde-mer-utrymme. Läst 20 mars 2021. 
  2. ^ [a b] Gelotte, Göran (2011). Södertäljes historia. Trosa: Ryter. https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf. 
  3. ^ LT (1 oktober 2014). ”Järnvägsbron var klar två år innan första tåget”. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/jarnvagsbron-var-klar-tva-ar-innan-forsta-taget. Läst 20 mars 2021. 
  4. ^ Ljunggren, Erik Gustaf (1850-tal). ”Karta öfver staden Södertelge med dertill lydande egor”. Atlas öfver Sveriges städer med deras ägor. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ljunggren_S%C3%B6dertelge.png. Läst 20 mars 2021 
  5. ^ ”Driftplatser som ingår i Bandel 338”. Historiskt om Svenska Järnvägar, History of Swedish railways. 1994-06-12. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd338.htm. 
  6. ^ LT (24 november 2016). ”Det var lätt att trilla i kanalen från den gamla järnvägsbron”. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/det-var-latt-att-trilla-i-kanalen-fran-den-gamla-jarnvagsbron. Läst 20 mars 2021. 
  7. ^ [a b] ”Järnvägslinje firade 100 år”. Länstidningen Södertälje. 17 september 2014. https://www.lt.se/artikel/jarnvagslinje-firade-100-ar. Läst 20 mars 2021. 
  8. ^ [a b c d] Karlsson, Peter (4 september 2013). ”Nostalgi: Så byggdes Igelstabron”. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/nostalgi-sa-byggdes-igelstabron. Läst 20 mars 2021. 
  9. ^ ”Vilka är de tre vanligaste brotyperna?”. Ramboll Sverige. https://se.ramboll.com/press/artiklar/vilka-aer-de-tre-vanligaste-brotyperna. 
  10. ^ ”Igelstabron - Uppslagsverk”. NE.se. 2021-03-20. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/igelstabron. 
  11. ^ ”Järnvägsbron Södertälje”. Weber Saint-Gobain Sweden AB. 2017-10-30. https://www.se.weber/betong/pumpbetong/jarnvagsbron-sodertalje. 
  12. ^ Hvar 8 dag - illustreradt magasin 1921-1922, Bonniers tryckeri, Göteborg 1922 s.43
  13. ^ Trafikverket: Skylt från riven järnvägsbro.[död länk]

Externa länkarRedigera