Anders Oscar Elliot
Anders Oscar Elliot, född 1 december 1840 på militärhögskolan Karlberg i Solna socken,[1] död 26 mars 1931 i Göteborg, var en svensk ämbetsman, polismästare i Göteborg.
Biografi redigera
År 1853 flyttade Elliots föräldrar från Karlberg till Stockholm, där han gick i Maria skola men efter ett par år förflyttades till Stockholms lyceum. I december 1859 avlade han studentexamen i Uppsala och ägnade sig därefter åt juridiska studier. Den 22 maj 1863 avlade han hovrättsexamen och arbetade sedan ett par år såsom extra ordinarie i Kungl. Maj:ts kansli, Svea hovrätt - auskultant 1 juni samma år samt extra ordinarie notarie där 16 mars 1864 - och Stockholms rådhusrätt. I början av 1865 fick han anställning hos häradshövding G. Montén, vilkens domsaga omfattade Sundals, Nordals och Valbo häraden i södra Dalsland. I början av 1866 fick han sitt första förordnande att hålla ting och blev vice häradshövding 1867,[2] polisinspektor och chef för Detektiva avdelningen i början av 1868 i Göteborg. Kontoret låg då i Rådhuset vid Gustaf Adolfs torg och konstaplarnas antal var nio stycken, varav en var överkonstapel.[3] Han blev rådman där 1880 och var polismästare där 1882 till 1902, då familjen flyttade till Stockholm. Han satt i direktionen för Göteborgs hospital samt hade ett stort antal kommunala uppdrag. Bland annat var han 1870 "Direktör för uppsighten i 1:a Fattigdistriktet" (norr om Stora Hamnkanalen inom Vallgraven) under Göteborgs Fattigförsörjnings-Inrättnings styrelse samt ledamot av Fångvårds-Sällskapets styrelse,[4] ordförande för Bostads-Aktiebolaget i Göteborg, ledamot av styrelsen för Slottskogsparken[5] samt ordförande för hälsovårdsnämnden.[6]
Han var en av huvudpersonerna i det Wetterlindska dramat i Göteborg 1887.
Familj redigera
Elliot var son till löjtnanten Johan Isak Elliot och Kristina Amalia, född Åkerlund. Han gifte sig i september 1878 med Hulda Ingeborg Hasselblad (1852–1934), dotter till köpmannen i Göteborg Victor Hasselblad. Han var äldre bror till justitiekansler Erik Elliot och till Magnus Elliot (1842–1925).[7] Makarna Elliot är begravda på Östra kyrkogården i Göteborg.[8]
Utmärkelser redigera
Riddare av Vasaorden 1876, riddare av Nordstjärneorden 1885 samt riddare av Ryska S:t Stanislaiorden av andra klassen.
Bibliografi redigera
- Merkantila Föreningen i Göteborg : 1872–1912. Göteborg: Zachrisson. 1912. Libris 1633610
- Minnen från det gamla Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1930. Libris 392912. https://runeberg.org/eaominnen/
Källor redigera
- ^ Elliot (1930), s. 8
- ^ Elliot (1930), s. 8f
- ^ Göteborgs Kalender för 1868, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1868, s. 19
- ^ Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870, s. 106f, 119
- ^ Göteborgs Adress- och Industri - Kalender för år 1878, utgiven av Fred. Lindberg, Göteborg 1877, s. 42
- ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1885, [Åttonde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1885, s. 34
- ^ Johan Erik Elliot i Svenskt biografiskt lexikon (artikel av K. Tiselius), hämtad 2012-09-15.
- ^ Elliot A O och Elliot, Hulda Ingeborg på SvenskaGravar.se
- Ulff, Otto Fredrik, Biografiska anteckningar om juris kandidater och till rättegångsverken examinerade vid Upsala universitet 1839-1881., Z. Hæggströms förlagsexp., Stockholm, 1883, s. 106
- Sveriges statskalender för skottåret 1896, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1896, s. 232, 369, 478, 519.
- Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Tredje årgången, D F Bonnier, Göteborg 1902
- Svenska släktkalendern, (1913).
- Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8