Anders Jacob Danielsson Cnattingius

präst, riksdagsman 1792 -1864

Anders Jacob Danielsson Cnattingius, född 13 februari 1792 i Askeryds församling, Jönköpings län,[2] död 13 maj 1864 i Kättilstads församling, Östergötlands län,[3][4] var en svensk präst, riksdagsman och läroboksförfattare.

Anders Jakob Danielsson Cnattingius
Född13 februari 1792[1]
Askeryds församling, Sverige
Död13 maj 1864[1] (72 år)
Kättilstads församling, Sverige
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPräst
Befattning
Kyrkoherde, Flisby församling (1832–)
Utmärkelser
Prost (1841)
Redigera Wikidata

Cnattingius blev student i Uppsala 1810 och prästvigdes 1816. Han innehade 1817–1824 prästtjänst i Stockholm samt utnämndes 1828 till kunglig hovpredikant och 1832 till kyrkoherde i Flisby av Linköpings stift, varifrån han 1850 förflyttades till Kettilstad i samma stift. Cnattingius var jämte Carl Fredric Dahlgren stiftare av Manhemsförbundet (1815).

Cnattingius arbetade nitiskt för folkundervisningens höjande i Sverige. 1822 inkallades han till direktionsledamot och sekreterare i sällskapet för växelundervisningens befrämjande, och 1826 fick han plats i kommittén för överseendet av rikets allmänna undervisningsverk. 1825 var han ledamot av en norsk kommitté för växelundervisningens införande, och s.å. organiserade han i Norge, på kronprinsens befallning, en normalskola för växelundervisning. Som ledamot av prästeståndet under flera riksdagar ägnade han i synnerhet undervisningsfrågorna ett livligt intresse.

Också var hans litterära verksamhet huvudsakligen riktad på åstadkommande av goda läroböcker: Lärobok i historien och geografien för begynnare (1825), Läsebok i folkskolor (1832), Biblisk historia för barn (1843), Biblisk läsebok för ungdom (1843) med flera. Åt förbättrandet av Sveriges kyrkolag ägnade Cnattingius både som riksdagsman och skriftställare en oavlåtlig uppmärksamhet. I sina yngre år utgav han i svensk översättning "Snorre Sturlesons Edda samt Skalda" (1818) och biträdde J.G. Richert vid översättningen av "Kungasagor av Snorre Sturlason" (1816–1829).

ReferenserRedigera

NoterRedigera