Anders Jönsson i Bredgården

svensk politiker

Anders Jönsson, född 20 februari 1816 i Holsljunga, död 27 december 1890 i Borås, var en textilförläggare, fabriksägare och riksdagsman. Anders Jönssons barndomshem Fällhult återfinns sedan 1950 i Borås museums friluftssamling av historiska byggnader. Byggnaden ses som en bärare av historia vad gäller Sjuhäradsbygdens förindustriella förläggarverksamhet, en verksamhet som Anders Jönsson bedrev efter sin far från mitten av 1800-talet. Den omnämnda Bredgården var en senare, större nybyggnad för samma typ av verksamhet. Den finns ännu kvar i Holsljunga och är idag privatbostad. År 1876 köpte Anders Jönsson hälften av aktierna i Borås väveriaktiebolag, sedermera Borås Wäfveri, och fick en framträdande roll i företagets tidiga historia. Som riksdagsman var han ledamot av första kammaren 1876–1877, invald i Älvsborgs läns valkrets.

Anders Jönsson
Född20 februari 1816[1][2]
Östra Frölunda församling[1][2]
Död27 december 1890[1][2] (74 år)
Borås[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][3][2], gårdfarihandlare[1], fabrikör[2]
Befattning
Förstakammarledamot, Älvsborgs läns valkrets (1876–1877)[4][3][2]
Politiskt parti
Inget[5]
Redigera Wikidata
Anders Jönssons barndomshem, förläggar-gården Fällhult, som sedan 1950 finns i Borås museums historiska friluftssamling.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 141, Anders Jönsson. F. i Östra Frölunda, läs online, läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 242, Jönsson i Bredgården, läst: 24 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 73, Anders Jönsson, Fabriksidkare, f. 16; 75., läs onlineläs online, läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 239, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 242, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]