Anders Åström den äldre
Anders Persson Åström, vanligen kallad Anders Åström den äldre, född den 12 april 1818 i Degerfors socken, Västerbotten, död där den 28 juni 1876,[1] var en svensk köpman och företagsledare.
Anders Åström var uppväxt i byn Vindel-Ånäset och etablerade sig 1846 som köpman i Rosinedal söder om nuvarande Vindeln. Han köpte upp torrfisk, skinn, salpeter, pottaska, tjära och timmer från bönderna och sålde varorna vidare till konsul Lars Peter Glas i Umeå. Tillsammans med bland andra Glas var Anders Åström med om att grunda Sandviks ångsåg, en av de första ångsågarna i Västerbottens län. Han var ordförande i kommunalnämnden 1863–1874 och fick stort inflytande på landskommunens ekonomiska utveckling.[2] Inne i Degerfors kyrkby lät Åström 1858–1862 uppföra den så kallade Åströmska gården, där handelshusets kontor inrymdes och där också kommunens bokföring sköttes.[3] Åströmska gården är klassad som byggnadsminne.[4]
Anders Åströms bror Jonas (1825–1892) stannade på hemmanet i Vindel-Ånäset men drev också handel och köpte upp skog. Hans dagböcker har blivit föremål för en akademisk studie.[5]
Anders Åströms son, Anders Åström den yngre, tog över handelsrörelsen efter sin fars död, engagerade sig aktivt i sågverksindustrin och blev även riksdagsman.[6]
Källor redigera
- Bunte, Rune; Borgegård Lars-Erik, Gaunitz Sven (1982). Vindeln: en norrländsk kommuns ekonomiska utveckling 1800-1980 : en analys av bondesamhällets ekonomiska utveckling, anpassning och förvandling under 200 år. [Lund]: [Selector]. Libris 8372987. ISBN 91-7260-548-0
Noter redigera
- ^ Sveriges Dödbok 1860–2017
- ^ Bunte m.fl., s. 124–125, 175.
- ^ Bunte m.fl., s. 173.
- ^ ”Åströmska gården, Vindeln”. Västerbottens museum. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220170909/http://www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/byggnadsvard1/byggnadsminnen/ovriga-lanet/astremska-garden.html. Läst 13 december 2016.
- ^ Sandberg, Lena (6 april 2000). ”"Anders Andersson hade eld i sin tjärdal": en analys av Jonas Åströms dagböcker 1868-1891”. SLU. https://stud.epsilon.slu.se/10997/1/sandberg_l_170919.pdf. Läst 3 april 2018.
- ^ Bunte m.fl., s. 124.