Öppna huvudmenyn

Amerikansk liberalism

Amerikansk liberalism är en politisk ideologi i USA som är bildad på progressiva ideal som Theodore Roosevelts nynationalism, Woodrow Wilsons "Den nya friheten", Franklin D. Roosevelts New Deal, John F. Kennedys New Frontier och Lyndon Johnsons Great Society. Amerikansk liberalism är en form av socialliberalism, och har rättvisa och blandekonomi som sina största ideal.

Bland viktiga frågor för amerikanska liberaler finns antirasism, aborträttigheter, HBT-rättigheter, allmän offentlig utbildning, allmän hälsovård, fackföreningars rättigheter och miljöfrågor.

höger–vänster-skalan ligger amerikansk liberalism på center-vänster, och i jämförelse med europeisk liberalism hör den närmare till socialdemokrati.

Bland förespråkare för amerikansk liberalism finns John Dewey, Reinhold Niebuhr och John Maynard Keynes.

Amerikansk liberalism brukas associeras med Demokratiska partiet.

ÖversiktRedigera

Den amerikanska moderna liberala filosofin stöder starkt de offentliga utgifterna på program som utbildning, sjukvård och välfärd. Viktiga sociala frågor under den första delen av 2000-talet omfattar ekonomisk ojämlikhet (rikedom och inkomst), rösträttigheter för minoriteter, kvotering, reproduktiva och andra kvinnors rättigheter, stöd för HBT-rättigheter[1][2] och invandringsreform.[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ Inc, Gallup. ”Americans Split Over New LGBT Protections, Restroom Policies” (på en-us). Gallup.com. https://news.gallup.com/poll/210887/americans-split-new-lgbt-protections-restroom-policies.aspx. Läst 16 januari 2019. 
  2. ^ Hammack, Phillip L. (2018) (på en). The Oxford Handbook of Social Psychology and Social Justice. Oxford University Press. ISBN 9780199938735. https://books.google.se/books?id=ZY9HDwAAQBAJ&pg=PA206&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 16 januari 2019 
  3. ^ DeLaet, Debra L. (2000) (på en). U.S. Immigration Policy in an Age of Rights. Greenwood Publishing Group. ISBN 9780275967338. https://books.google.se/books?id=XnXW8v-NebIC&pg=PA69&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 16 januari 2019