Öppna huvudmenyn
Vy över Stora alvaret

Stora alvaret är ett 37 kilometer långt och 15 kilometer brett område med alvarmark på de södra delarna av den svenska ön Öland i Östersjön. Området utgör en fjärdedel av hela öns yta.[1] Alvaret utmärks av att det i huvudsak utgörs av trädlös hedmark där berggrunden, bestående av ordovicisk kalksten, ofta går i dagen eller är täckt endast med ett tunt jordlager. Området har en speciell flora med en mängd arter som är unika för området, speciellt orkidéer under försommaren.[2] Stora alvaret används historiskt som betesmark. Betesdriften är nödvändig för att förhindra igenbuskning. Ett problem är att jordlagret är tunt, vilket gör att antalet betande får måste begränsas.[3]

Ljungpiparen nämns som karaktärsfågeln, också vanliga är bland annat sånglärka, storspov och ängshök. Rosenvingad gräshoppa och alvarlarvmördare är några av insekterna.[4][5] En introducerad art är guldfisk, som upptäcktes i en damm på Stora alvaret i slutet av 1990-talet.[6][7]

Stora alvaret har tillsammans med södra Ölands odlingslandskap utsetts till världsarv av FN-organet Unesco.[8]

Stora alvaret inom kulturenRedigera

Stora alvaret är motiv för friluftsmålare som Albert Theodor Gellerstedt, Nils Kreuger och Arthur Percy.[9] Författaren och fotografen Anders Johansson har skildrat Alvaret i text och foto.[10][11]

Stora alvaret finns avbildat på svenska frimärken som utkom 2003-03-20.[12]

Området är även en av platserna där Richard Hoberts film Tre solar filmats.[13]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sterner, Rikard (1986). Ölands kärlväxtflora. Lund: Svensk botanisk Tidskrift. sid. 36. ISBN 91-86344-36-6 
  2. ^ Sterner, Rikard (1986). Ölands kärlväxtflora. Lund: Svensk botanisk Tidskrift. sid. 76. ISBN 91-86344-36-6 
  3. ^ Sterner, Rikard (1986). Ölands kärlväxtflora. Lund: Svensk botanisk Tidskrift. sid. 82-85. ISBN 91-86344-36-6 
  4. ^ ”Alvar – ÖN”. https://oland.naturskyddsforeningen.se/olands-natur-2/alvaren/. Läst 23 januari 2019. 
  5. ^ ”Stora alvaret - Allt på Öland”. alltpaoland.com. https://alltpaoland.com/artiklar/stora-alvaret/. Läst 23 januari 2019. 
  6. ^ Ahlgren, Karin (5 juni 2012). ”Gåtan om guldfiskarna”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/gatan-om-guldfiskarna. Läst 23 januari 2019. 
  7. ^ Bendroth, Andreas (4 juni 2017). ”Torkan rår inte på guldfiskarna”. Östra Småland. http://www.ostrasmaland.se/lan/torkan-rar-inte-pa-guldfiskarna/. Läst 23 januari 2019. 
  8. ^ Johansson, Anders (2006). Ölands Stora alvar. Kalmar. sid. 12. ISBN 91-975468-5-2 
  9. ^ ”Konsten på Öland”. olandskulturarv.ltkalmar.se. http://olandskulturarv.ltkalmar.se/konst/konst.htm. Läst 23 januari 2019. 
  10. ^ ”Ölands stora alvar : mitt i ett världsarv”. Adlibris. 1 oktober 2006. https://www.adlibris.com/se/bok/olands-stora-alvar-mitt-i-ett-varldsarv-9789197546850. Läst 23 januari 2019. 
  11. ^ ”Anders Johansson, 1947-, Geografi, Öland - Sök | Stockholms Stadsbibliotek”. biblioteket.stockholm.se. https://biblioteket.stockholm.se/sok/author/Anders%20Johansson,%201947-/topic/Geografi;%C3%96land. Läst 23 januari 2019. 
  12. ^ ”Posten satsar på alvar”. dt.se. 1 mars 2003. https://www.dt.se/artikel/dalarna/posten-satsar-pa-alvar. Läst 23 januari 2019. 
  13. ^ Radio, Sveriges. ”Idag startar filminspelning på Öland - P4 Kalmar”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=209600. Läst 23 januari 2019.