Altajjärnsparv
Altajjärnsparv[2] (Prunella himalayana) är en asiatisk bergslevande fågel i familjen järnsparvar inom ordningen tättingar.[3]
| Altajjärnsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Järnsparvar Prunellidae |
| Släkte | Prunella |
| Art | Altajjärnsparv P. himalayana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Prunella himalayana | |
| Auktor | (Blyth, 1842) |
| Synonymer | |
| Altaijärnsparv | |
Utseende redigera
Altajjärnsparven är en rätt stor medlem av familjen med en kroppsstorlek på 15-15,5 cm. Den har grått huvud, vit strupe inramad av svarta fläckar, kastanjebrun mörkstreckad mantel och rygg, med blekare brunt på övergumpen. Vingarna är rostbruna med två vita vingband. Undersidan är vit med roströd fläckning på bröst och flanker.[4][5]
_(39778679182).jpg)
Utbredning redigera
Altajjärnsparven förekommer från bergsområden i södra Ryssland (Altaj österut till bergstrakter öster om Bajkalsjön) och nordvästra Mongoliet söderut till Tien Shan, Pamir och nordöstra Afghanistan. Utanför häckningstid ses den i Himalaya österut till åtminstone Bhutan. Utbredningsområdets yttre gränser är dock inte väl kända.[5]
Systematik redigera
DNA-studier visar att fågeln är systerart till alpjärnsparven (Prunella collaris).[6] Dessa två är systergrupp till resten av familjen järnsparvar. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt redigera
Altajjärnsparven häckar på steniga alpängar i sparsamt bevuxna klippiga sluttningar på mellan 2800 och 5000 meters höjd. Sommartid lever den mest av ryggradslösa djur, vintertid även bär. Fågeln häckar mellan maj och augusti och lägger troligen två kullar.[1][5]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som inte så talrik, dock i forna Sovjetunionen vanlig på vissa ställen, ganska vanlig i norra Indien och Nepal samt ovanlig i Bhutan.[7][8]
Namn redigera
Fågelns svenska namn stavades tidigare altaijärnsparv, men altaj är den språkligt vedertagna stavningen av bergsområdet.
Referenser redigera
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Prunella himalayana Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ [a b c] Hatchwell, B. (2018). Altai Accentor (Prunella himalayana). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58212 16 december 2018).
- ^ Drovetski, S.V., G. Semenov, S.S. Drovetskaya, I.V. Fadeev, Y.A. Red'kin, and G. Voelker (2013), Geographic mode of speciation in a mountain specialist Avian family endemic to the Palearctic, Ecology and Evolution 3, 1518-1528.
- ^ Flint, V.E.; Boehme, R.L.; Kostin, Y.V.; Kuznetsov, A.A. 1984. A field guide to birds of the USSR. Princeton University Press, Princeton, New Jersey.
- ^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 1998. Birds of the Indian Subcontinent. Christopher Helm, London.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör altajjärnsparv.
Wikispecies har information om Prunella himalayana.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
