Almunge kyrka

kyrkobyggnad i Uppsala kommun

Almunge kyrka är en kyrkobyggnad i Almunge i Uppsala stift.

Almunge kyrka
Kyrka
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Almunge församling
Plats 740 10 Almunge
 - koordinater 59°51′59.85″N 18°4′6.41″Ö / 59.8666250°N 18.0684472°Ö / 59.8666250; 18.0684472
Invigd Omkring år 1250 till år 1350
Interiör
Interiör
Interiör
Webbplats: Almunge kyrkliga samfällighet
Den helige Kristoffer

Almunge kyrka är församlingskyrka i Almunge församling och ligger i Almunge kyrkby, en dryg kilometer öster om centrala Almunge, på en höjd nordväst om det vägskäl där vägarna från Knutby, Faringe och Husby-Långhundra möts. Ursprungligen låg kyrkplatsen på en udde mellan två sjöar, men på grund av landhöjningen ligger sjöarna nu längre bort. Johannes Bureus ligger begravd i kyrkan men har ingen gravsten.

Kyrkobyggnaden

redigera

Almunge kyrka är en enskeppig, rektangulär salkyrka uppförd på medeltiden och byggnaden består av ett långhus med rakt avslutande kor i öster. Ett vapenhus finns vid sydväggens västra ände och en sakristia finns ytterst vid norra väggens östra del. Väggarna av gråsten är sedan 1986 utvändigt belagda med gulrosa puts. Långhusets valmade tak är klätt med träspån liksom sakristians och vapenhusets sadeltak. Taknockens östra och västra sida bär på varsin takryttare. Kyrkan saknar torn.

Historik

redigera

Medeltiden

redigera

Kyrkans tillkomst och medeltida byggnadshistoria är oklart belagd, men långhuset har medeltida ursprung och är kanske uppfört under folkungatiden, åren 1250-1350, liksom sakristian i nordost. Denna ligger inte i förband med långhuset, vilket tyder på att kyrkan förlängdes åt öster redan under medeltiden. Vapenhuset i sydväst uppfördes troligen på 1400-talet. Här finns ingången som leder till en portal i långhusets sydmur. Sakristians innertak har tunnvalv. Långhuset och vapenhuset är krönta av valv som tillkom under 1400-talets sista årtionden. Väggar och valv dekorerades kort efter valvslagningen med kalkmålningar som har tillskrivits Albertus Pictors verkstad. Under detta målningsskikt, på väggarna, finns rester av äldre måleri från tiden innan valvslagningen. Detta måleri är ställvis synligt tillsammans med de yngre målningarna.[1]

Stormaktstiden och senare

redigera

Under 1600-talets senare hälft förlängdes kyrkan mot öster med nuvarande stjärnvälvda kor. Utvändigt byggdes kraftiga snedställda strävpelare för att stötta upp koret. I långhusets valv närmast koret ersattes den östra kappan. Samtidigt överkalkades kyrkans målningar, men dessa togs fram igen vid en restaurering 1911. Framtagningen av målningarna leddes av Konservator Carl Wilhelm Pettersson. År 1930 utfördes målningar i koret och långhusets 1600-talsvalv av Yngve Lundström. År 1834 upptogs fönsteröppningar i den hittills slutna nordsidan. År 1886 fick fönstren i långhuset sitt nuvarande utseende med gotiserande spröjsverk av gjutjärn och kulört glas. År 1962 rengjordes väggar och valv och målningen på korgaveln överputsades för att altaruppsatsen skulle komma mer till sin rätt. Samma år insattes den nuvarande bänkinredningen.

Klockstapeln

redigera

En fristående klockstapel av trä finns på en bergknalle sydost om kyrkan. Den ursprungliga klockstapeln uppfördes troligen på 1500-talet och hade från början en öppen konstruktion. Klockstapeln reparerades 1623, och under åren 1791-93 genomfördes en ombyggnad efter ritningar av Olof Tempelman. Stapeln kläddes då in med brädor och fick sitt nuvarande utseende. Inuti klockstapeln finns den äldre spånklädda klockbocken kvar.

Inventarier

redigera
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8' Vox candida 8´ Subbas 16´ I/P
Rörflöjt 8' Voce umana 8´ Rörgedackt 8´ II/P
Oktava 4' Gedackt 8' Oktava 4' II/I
Spetsflöjt 4' Principal 4' Fagott 16'
Qvinta 3' Fleut 4' Fagott 8'
Oktava 2' Waldflöjt 2'
Cornett III Nasat 1 13'
Mixtur IV 1 13' Scharf II 1'
Tremulant Oboe 8'
Tremulant
Klockspel
Crescendosvällare

[2]

Kororgel

redigera

Den nuvarande kororgeln byggdes 1979 av Johannes Menzel Orgelbyggeri AB, Härnösand. Orgeln är mekanisk med slejflåda och har ett tonomfång på 56/30.

Manual Pedal Koppel
Trägedackt 8' Subbas 16' Man/Ped
Rörflöjt 4'
Principal 2'
Nasat 1 13'

[2]

Fotogalleri

redigera

Fotogalleri, muralmåleri tillskrivet Albertus Pictors verkstad

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Erichs, Malte; Ingeborg Wilcke Lindqvist (1952). Sveriges kyrkor, Uppland. Närdinghundra härad, västra delen.. sid. 232. http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/9f25d5ca-35fc-44f3-9997-bcee693729e3. Läst 15 december 2018 
  2. ^ [a b] Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Vidare läsning

redigera