Allan Degerman
Allan Degerman, född 1 mars 1901 i Slite, Othems församling, Gotlands län, död 8 mars 1980 i Uppsala, var en svensk folkhögskolepedagog, rektor och författare.
| Allan Degerman | |
| Född | 1 mars 1901[1] Slite, Sverige |
|---|---|
| Död | 8 mars 1980[2] (79 år) Uppsala, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare |
| Föräldrar | Frans Degerman[3] Hilda Löfvenberg[3] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Degerman var son till grosshandlaren Frans Degerman (1860–1926) och Hilda Löfvenberg [3] samt bror till köpmannen Yngve Degerman (född 1910), direktören Erik Degerman (1900–1952) och Harald Degerman (1906–1909).[4][5] Han avlade studentexamen i Visby 1920 och fil. kand. i Uppsala 1923. Degerman var rektor vid Viskadalens folkhögskola 1926–1933, Nordiska folkhögskolan i Genève 1931,[6] och var lärare vid folkhögskolan i Molkom 1933–1937, Mora 1943, rektor vid Åsa folkhögskola 1945–1966 samt folkhögskoleinspektör 1952–1956.[3] Degerman blev fil. hedersdoktor vid Linköpings universitet 1975.[7]
Degermans främsta pedagogiska insatser var införandet av studium av internationella frågor vid folkhögskolorna och han gav ut läroböcker i allmän historia. Han var även engagerad i fredsrörelsen och förde Unescos och den moderna fredsrörelsens talan. Degerman var huvudredaktör för jubileumsverket Svensk folkhögskola 100 år (1968),[8] där han i del två skrev folkhögskolans idéhistoria.[9][7]
Degerman översatte den danske rättsteoretikern Alf Ross' bok Varför demokrati? från 1946 till svenska 1948 (Tidens förlag). Den har senare återutgivits i nya upplagor. Den senaste kom 2003 med en efterskrift av Karl-Göran Algotsson (Santérus förlag).[10]
Degerman gifte sig 1926 med sjuksköterskan Anna Falck (1898–1990), dotter till direktör Knut Falck och Augusta Ruhnberg.[3] Makarna Degerman är begravda på Östra kyrkogården i Visby.[11]
Referenser redigera
- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok, 1912, s. 210, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.anarkiv.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977. Stockholm: Norstedt. 1976. sid. 210. Libris 3681523. ISBN 91-1-766022-X. https://runeberg.org/vemardet/1977/0230.html
- ^ ”Personuppgifter”. Anarkiv.com. http://www.anarkiv.se/anarkiv/forskn/sok/personakt.asp?pnr=128486&db=gotland. Läst 25 juli 2013.
- ^ ”Erik Degerman (Slite den 31 juli 1952)”. Gutarforr.tingstade.com. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304135437/http://www.gutarforr.tingstade.com/index.php/dodsanonnser/134-slite/2406-erik-degerman-slite-den-31-juli-1952. Läst 25 juli 2013.
- ^ Harnesk, Paul, red (1964). Vem är vem?. 2, Svealand utom Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem. sid. 167. Libris 53510. https://runeberg.org/vemarvem/svea64/0191.html
- ^ [a b] ”Allan Degerman”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/allan-degerman. Läst 25 juli 2013.
- ^ Degerman, Allan, red (1968). Svensk folkhögskola 100 år. Stockholm: Liber. Libris 433446
- ^ Degerman, Allan, red (1968). Svensk folkhögskola 100 år. D. 2, Folkhögskolans idéhistoria. Stockholm: Liber. Libris 433448
- ^ Ross, Alf: Varför demokrati? (svensk översättning av Allan Degerman, efterskrift av Karl-Göran Algotsson). Santérus förlag, Stockholm 2003 ISBN 91-89449-51-7
- ^ ”Allan Degerman”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/visby-kyrkogards-och-fastighetsforvaltning/visby-ostra/34/allan-degerman-76978. Läst 29 december 2023.