Alfred Aetheling, död 1036, var en av kung Ethelred II:s åtta sönder. Han och brodern Edvard Bekännaren var söner till Ethelreds andra maka Emma av Normandie.[1]

Alfred Aetheling
FarEthelred II
MorEmma av Normandie
Död1036

Belägringen av London redigera

Danskar belägrade London 1013 och Ethelred flydde till Normandie, där familjen fick beskydd av Emmas bror Rikard II av Normandie. Ethelred återfick tronen 1014, men familjen blev kvar i Normandie. Ethelred avled 1016 och England erövrades av Knut den store samma år och Emma gifte om sig med honom.

Återkomsten till England redigera

Knut den store avled 1035 och arvtagarna till tidigare anglosaxiska stormän försökte återinsätta Huset Wessex på Englands tron. Alfred Aetheling landsteg i Sussex och försökte ta sig till London. Han blev dock förrådd och tillfångatagen av Godwin, earl av Wessex. Alfreds ögon petades ut och han avled kort därefter.[2]

Anfäder redigera

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Edvard den äldre
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Edmund I av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Edgiva av Kent
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Edgar av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elgiva
 
 
 
 
 
 
 
 
Ethelred II av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ordgar, Ealdorman av Devon
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elfrida
 
 
 
Edvard Bekännaren
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rollo av Normandie
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm I av Normandie
Vilhelm Långsvärd
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Poppa av Bayeux
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rikard I av Normandie
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sprota
 
 
 
 
 
 
 
 
Emma av Normandie
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gunnor av Normandie
 
 
 


Källor redigera

Den här artikeln är, helt eller delvis, en översättning från Wikipedia, där anges följande källor:

  1. ^ David Crouch, The Normans: The History of a Dynasty, (Hambledon Continuum, 2002), 51.
  2. ^ Britain (Narrative 1000-1300), Steven Isaac, The Oxford Encyclopedia of Medieval Warfare and Military Technology, Vol.1, Ed. Clifford Rogers, (Oxford University Press, 2010), 209.