Alf Nilsson

svensk skådespelare
Den här artikeln handlar om skådespelaren. För oboisten med samma namn, se Alf Nilsson (musiker).

Sven Alf Nilsson, född 18 maj 1930 i Boden, död 19 december 2018[1][2] i Rävlanda, Björketorps distrikt, Härryda kommun, var en svensk skådespelare och målare.

Alf Nilsson
Alf Nilsson och Nadja Witzansky i Gisslan på Helsingborgs stadsteater 1961.
Alf Nilsson och Nadja Witzansky i GisslanHelsingborgs stadsteater 1961.
FöddSven Alf Nilsson
18 maj 1930
Sverige Boden
Död19 december 2018 (88 år)
Rävlanda, Björketorps distrikt, Härryda kommun
Aktiva år1956–2012?
MakaAnn-Christine Gry
(skilda 1973)
BarnJohan Gry
Karin Gry
Egil Gry
SläktingarRolf Nilsson (bror)
Betydande roller
Harald Eriksson i Hem till byn
Bo Kronborg i Polisen i Strömstad
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Redan under skolåren hemma i Boden spelade Alf Nilsson revy, och när han sedan kom till Uppsala började han medverka i studentteatern. Sin teaterutbildning fick han vid Göteborgs stadsteaters elevskola 19521954. Efter utbildningen arbetade han vid Uppsala stadsteater i fem år och ytterligare tre år i Helsingborg innan han kom till Göteborgs stadsteater där han blev kvar.

Alf Nilsson blev ett känt ansikte genom sin medverkan i flera populära TV-serier. Han medverkade i de flesta omgångar av Hem till byn, från 1973 till avslutningen 2006. Från 1982 har han i fem olika omgångar spelat kriminalkommissarien Bo Kronborg i deckarserierna om Polisen i Strömstad. Han filmdebuterade 1956 i Blånande hav. På senare år medverkade han i långfilmer som Jägarna 1996 och Masjävlar 2004. Som konstnär ställde han bland annat ut med sin bror Rolf Nilsson och Eric Ståhl.

Alf Nilsson fick tillsammans med Ann-Christine Gry tre barn. Äldste sonen Johan Gry är skådespelare. Dottern Karin Gry (född 1964) är attributör och rekvisitör och har medverkat som skådespelare i de tre första serierna om Polisen i Strömstad (1982, 1984 och 1988) samt i Hem till byn (1990). Yngste sonen Egil Gry är gymnasiechef och mångsidigt verksam inom kultur och media.

Alf Nilsson är begravd på Björketorps kyrkogård.[3]

Film och tv (urval)Redigera

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1947 Arthur Busberg Fantasilådan
Else Fisher
Sture Pyk Helsingborgs stadsteater
1956 Gabriel Skuggan av Mart
Stig Dagerman
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[4]
1958 För vindens skull (Une fille pour du vent)
André Obey
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[5]
Si jägarens öga
Hans Hergin
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[6]
1959 Femton snören guld
Zhu Sucheng
Ellen Bergman Upsala-Gävle stadsteater[7]
1961 Leslie Williams Gisslan (The Hostage)
Brendan Behan
Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater[8]
Förste brandsoldaten Biedermann och pyromanerna (Biedermann und die Brandstifter)
Max Frisch
Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Armand Perrichons resa (Le voyage de M. Perrichon)
Eugène Labiche
Mats Johansson Helsingborgs stadsteater[9]
1962 Tony Hurford Bättre sent än aldrig (It's Never Too Late)
Felicity Douglas
Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater[10]
Horace Hustruskolan (L'école des femmes)
Molière
Mats Johansson Helsingborgs stadsteater
Julien Moretsan Tokan (L'Idiote)
Marcel Achard
Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Motel Tevye och hans döttrar (Tevye and his Daughters)
Arnold Perl
Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater[11]
Fantasticks
Harvey Schmidt och Tom Jones
Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
Mjölnaren Den vackra mjölnerskan (La molinera de Arcos)
Alejandro Casona
Bo G. Forsberg Helsingborgs stadsteater
1963 Skolläraren Brand
Henrik Ibsen
Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Neoptolemus Hermione och kärleken (Hermione)
Hans Koning
Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
Herden Farsen om Mäster Pierre Patelin (La Farce de maître Pierre Pathelin)
Bo G. Forsberg Helsingborgs stadsteater
Budbäraren Antigone
Jean Anouilh
Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
Roland Job Klockmakares dotter
Sara Lidman
Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
En officer Tartuffe (Tartuffe, ou l'Imposteur)
Molière
Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
1964 Löjtnant Molina Ostron och politik
Guilherme Figueiredo
Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
Mannen med väskan Den evige tennsoldaten
Arthur Johansson
Bo Swedberg Helsingborgs stadsteater
Kaminer Processen (Der Prozess)
Franz Kafka
Lars-Erik Liedholm Helsingborgs stadsteater
1980 En av de tre bröderna Fullmakten
Nikolaj Erdman
Ernst Günther Göteborgs stadsteater[12]
2002 Sonen
Jon Fosse
Johan Holmberg Borås Stadsteater

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ https://www.familjesidan.se/cases/alf-2fe28b5b-04c4-46fd-a611-3139c6e7ec36/funeral-notices
  2. ^ Skådespelaren Alf Nilsson är död, aftonbladet.se (läst 20 december 2018)
  3. ^ Gravar.se
  4. ^ S. B-l (2 november 1956). ”'Skuggan av Mart' på bygdeteater”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-11-02/299/14. Läst 29 januari 2022. 
  5. ^ Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 19. 16 februari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-02-16/45/19. Läst 29 januari 2022. 
  6. ^ S. B-l (12 november 1958). ”Svensk urpremiär i Gävle på Hergins 'Si jägarens öga'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-11-12/307/14. Läst 29 januari 2022. 
  7. ^ Kinesiskt i Uppsala på annandagen”. Dagens Nyheter: s. 20. 11 december 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-11/336/20. Läst 10 juni 2018. 
  8. ^ Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 18. 4 oktober 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-04/269/18. Läst 26 september 2020. 
  9. ^ Ingvar Holm (27 december 1961). ”Enmansteater i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-12-27/350/16. Läst 8 juni 2018. 
  10. ^ Ulf Johansson spelar Molière i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. 22 februari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-22/51/16. Läst 8 juni 2018. 
  11. ^ Ingvar Holm (6 september 1962). ”Hälsingborgspremiär: Om judisk, jordisk vardag”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-09-06/241/14. Läst 31 december 2021. 
  12. ^ ”Fullmakten, 1980”. Göteborgs stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412112117/http://62.88.129.39/carlotta/web/object/823775. Läst 31 mars 2016. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera