Alexander Slidell Mackenzie, född 1803, död 1848, var en amerikansk sjöofficer i USA:s flotta som är mest känd för att ha låtit avrätta tre myterister ombord på ett fartyg som stod under hans befäl. Bland de avrättade fanns en son till krigsministern John Canfield Spencer. Mackenzie var far till generalen i nordstatsarmén Ranald Mackenzie och bror till sydstatsambassadören John Slidell.

Alexander Slidell Mackenzie
Född6 april 1803[1]
New York, USA
Död13 september 1848[1] (45 år)
Tarrytown, New York, USA
Medborgare iUSA
SysselsättningOfficer, författare[2], militärhistoriker, biograf
BarnRanald Mackenzie (f. 1840)
Alexander Slidell MacKenzie (f. 1842)
SläktingarJohn Slidell (syskon)
Redigera Wikidata

Kapten Mackenzie var 1842 fartygschef på en amerikansk örlogsbrigg vilken fungerade som övningsfartyg för kadetter. När fartyget i slutet av november befann sig på Atlanten på väg från Västafrika till Västindien, fängslade Mackenzie tre besättningsmän, en sjökadett, en underofficerskorpral och en matros och anklagade dem för förberedelse till myteri. Ett krigsråd bestående av fartygets fyra officerare (men inte fartygschefen) samt de tre äldsta kadetterna fastställde de fängslades skuld och rekommenderade att de omedelbart skulle avrättas. Mackenzie lät verkställa avrättningen genom hängning den 1 december.

Mackenzie ställdes inför krigsrätt därför att han låtit verkställa en avrättning som inte utdömts av en laga krigsdomstol, men frikändes. Efterdyningarna efter avrättningarna kom dock att dominera återstoden av hans liv. Avrättningarna var en stor sensation, inte minst för att krigsministerns son tillhörde de avrättade, och Mackenzies beslut kritiserades hårt av många, medan många andra hårdnackat försvarade honom.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alexander Slidell Mackenzie, 16 mars 2016.

Noter redigera

  1. ^ [a b] SNAC, Alexander Slidell Mackenzie, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]