Gustaf Albert Kôersner, född den 7 augusti 1872 i Rättviks socken, Kopparbergs län, död den 2 oktober 1929, var en svensk jurist.

Albert Kôersner
Född7 augusti 1872[1][2]
Rättviks församling[1], Sverige
Död2 oktober 1929[1][2] (57 år)
Oscars församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningAdvokat[1], domare
Befattning
Justitieråd i Högsta domstolen (1918–1929)[1]
ArbetsgivareHandelshögskolan i Stockholm
SläktingarVilhelm Kôersner (syskon)
Redigera Wikidata

Utbildning redigera

Kôersner tog hovrättsexamen 1894.

Karriär redigera

Kôersner verkade som advokat i Stockholm 1898–1914, var professor i rättskunskap vid Handelshögskolan i Stockholm 1912–1918, var hovauditör 1912–18 och blev 1918 juris hedersdoktor vid Lunds universitet. Kôersner biträdde upprepade gånger i statsdepartementet vid utredningar och var justitieråd 1918–1929. Koersner var den förste advokaten som blev justitieråd.

Han var en ganska produktiv juridisk författare med verk som Om s.k. handelskutymer och deras fixrande (1913), Om force-majeure-klausuler i köpeavtal (1915), Om moratorium (1923, tillsammans med Nils Rabenius). Kôersner utgav även Moratorium. Lagstiftning om betalningsanstånd (5 band 1915-23).

Familj redigera

Kôersner var bror till Vilhelm Kôersner.

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] G Albert Kôersner, läst: 7 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Svenskt biografiskt lexikon, G Albert Kôersner, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
  4. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915

Vidare läsning redigera