6,5 mm automatgevär m/42, förkortat 6,5 mm ag m/42, internationellt även känd som AG-42 Ljungman,[2] var ett svenskt automatgevär i kaliber 6,5 × 55 mm utvecklad av Ljungman Pump AB under starten av andra världskriget. Vapnet antogs som enhetsgevär av den svenska armén och kom att tillverkades i ca 30 000 exemplar av Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna.
| 6,5 mm automatgevär m/42 | |
|---|---|
 6,5 mm automatgevär m/42B. | |
| Typ | Halvautomatiskt enhetsvapen Automatgevär |
| Ursprungsplats | Sverige |
| Tjänstehistoria | |
| I tjänst | 1942–1964 |
| Använts av | Sverige, Egypten, Norge |
| Krig | Andra världskriget |
| Produktionshistoria | |
| Konstruerad | 1942 |
| Konstruktör | Erik Eklund |
| Producerad | 1942–1962 |
| Tillverkare | Gevärsfaktoriet i Eskilstuna |
| Antal tillverkade | Sverige: 30 000 |
| Varianter | Se varianter |
| Specifikationer | |
| Vikt | 4,71 kg utan magasin |
| Längd | 1214 mm |
| Piplängd | 622 mm |
| Kaliber | 6,5 × 55 mm skarp patron m/94 |
| Mekanism | Gaslås med tippande slutstycke |
| Effektiv räckvidd | 500m-600m[1] |
| Frammatning | 10 patroners magasin |
Efter kriget licenstillverkades vapnet även utomlands av bland annat egyptiska staten och vapentillverkaren "Danska Industrisyndikatet, Compagnie Madsen" i Köpenhamn.[2]
Teknisk beskrivning redigera
Kalibern är 6,5 × 55 mm och magasinkapaciteten är 10 patroner. Vapnet fungerar enligt principen vipplås med gasuttag.
Varianter redigera
6,5 mm automatgevär m/42A
- 6,5 mm ag m/42A – Standardvariant utvecklad under tidigt 40-tal. Typbokstaven A tillagd i efterhand efter m/42B antagits.
- 6,5 mm ag m/42A kan externt skiljas från m/42B genom de två flata låsplattorna ovanpå vapnet.
- 6,5 mm automatgevär m/42B
- 6,5 mm ag m/42B – 6,5 mm ag m/42 visade sig ha ett flertal konstruktionsproblem, bland annat fanns problem med rostskador på gasröret och låsplattorna ovanpå vapnet var flata vilket gav dåligt grepp. Dessa problem, och ett antal andra, åtgärdades på 1950-talet vilket skapade en ny variant med beteckningen 6,5 mm ag m/42B. Dessa tillverkades till 1962 och 1964 började man byta ut 6,5 mm ag m/42B mot automatkarbin 4.
- 6,5 mm ag m/42B kan externt skiljas från m/42A genom de två bulor som svetsades fast på låsplattorna.
- 6,5 mm automatkarbin fm/56
- 6,5 mm ak fm/56 (försöksmodell 1956) – Under 1950-talet blev det aktuellt för försvarsmakten att ersätta ag m/42B med ett modernare enhetsvapen av automatkarbintyp (kortare pipa jämte automatgevär). En konstruktör hos Carl Gustafs stads gevärsfaktori vid namn Eric Wallberg konstruerade därmed ett försöksvapen baserat på faktoriets ag m/42, sedermera betecknad "automatkarbin fm/56", vilken hade nerkortad pipa (gevär > karbin), pistolgrepp och fällbart axelstöd likt det hos kulsprutepistol m/45,[3][4] men var utöver dessa förändringar i stor sett funktionellt oförändrad från ag m/42.[5] Eftersom vapnet fortfarande matade från ett fast 10-skottsmagasin, laddad genom laddram, ansågs det förlegat jämte dåtidens utländska vapen och antogs ej.
- 6,5 mm automatkarbin fm/57
- 6,5 mm ak fm/57 (försöksmodell 1957) – När ak fm/56 inte antogs på grund av dess magasinkonstruktion konstruerade Eric Wallberg en reviderad variant som matade från utbytbara 20-skottsmagasin, betecknad "automatkarbin fm/57".[3][6] Försvarsmakten utförde tester med fm/57 fram till 1959, varvid den ej ansågs fylla kraven för tillförlitlighet och avvisades.[3] Försvarets utprovning gick vidare till utländska vapentyper[3] och efter erfarenheter från Sveriges FN-insatts i kongokrisen 1960 var det inte längre aktuellt med en halvautomatisk automatkarbin, varav försvarsmakten riktade in sig på att anskaffa en automatkarbin som även kunde avgiva helautomatisk eld.[6]
- 7,62 mm automatkarbin fm/57-60
- 7,62 mm ak fm/57-60 (försöksmodell 1957, utförande 1960) – Under slutet av 1950-talet riktade försvarsmakten in sig på att övergå till patronen 7,62 × 51 mm NATO från den svenska patronen 6,5 × 55 mm (6,5 mm patron m/94). Trots patronens avsevärt sämre ballistisk prestanda jämte den svenska patronen ansågs det nödvändigt att tillgodose ammunitionstillförsel från allierade vid händelse av krig. Av detta omkamrades minst ett fm/57-vapen till 7,62 NATO för att utprova den nya patronen, betecknad "7,62 mm automatkarbin fm/57-60".[6]
- 7,62 mm inskjutningsvapen 5110
- Efter att 6,5 mm ag m/42 gått ur aktiv tjänst modifierades en del av dem till 7,62 mm inskjutningsgevär 5110. Dessa monterades på 9 cm pansarvärnspjäs 1110 för att fungera som avståndsmätare. Kalibern ändrades till 7,62 mm NATO och projektilbanan justerades för att sammanfalla med projektilbanan för pansarvärnspjäs 1110.
7,92 mm Hakim 54 (حكيم 54)
- Under namnet Hakim 54 (arabiska: حكيم 54, ungefär "kloke eller vise 54") kom Egypten att licenstillverka ag m/42 kamrad i patronen 7,92 × 57 mm under en tid.[7] Den primära skillnaden mellan en ag m/42 och en Hakim förutom kalibern var att man kunde reglera gasen på Hakim.
Referenser redigera
- ^ SoldF 1953 sid 39-41
- ^ [a b] Ian McCollum. ”Ljungman AG-42” (på engelska). forgottenweapons.com. https://www.forgottenweapons.com/rifles/ljungman/. Läst 17 april 2023.
- ^ [a b c d] Henrik Jansson. Thomas Eckered. red. ”De svenska automatkarbinernas utveckling”. Slagfjädern (Stockholm: Försvarsutbildarna) (Nummer 1-2017): sid. 10. Läst 15 juni 2018.
- ^ Karl-Olof Björsell (1995). ”Automatgevär modell/42, Ett helsvenskt armévapen”. Göta Vapenhistoriska Sällskap. gotavapen.se. http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/ag42/ag42.htm. Läst 30 januari 2023.
- ^ Utkast till beskrivning av automatkarbin fm/56. Kungliga Armétygförvaltningen (KATF/VA). 1956-06-01. sid. 3-11. Dnr: VA/563 057:18
- ^ [a b c] O. Janson (2017-11-06). ”Swedish military assault rifles 1945 - 1990, Ak4 and Ak 5.” (på engelska). Göta Vapenhistoriska Sällskap. gotavapen.se. http://www.gotavapen.se/gota/ak/ak4_5/ak5_history.htm. Läst 30 januari 2023.
- ^ http://www.surplusrifle.com/hakim/index.asp