af Klinteberg
af Klinteberg är en svensk adlig och friherrlig adelsätt.
| Friherrliga ätten af Klinteberg | |
 | |
| Ursprung | Skåne, Sverige  |
|---|---|
| Stamfar | Fredric Ludvig Klinteberg & Wilhelm af Klinteberg |
| Adlad | 8 augusti 1815 |
| Huvudman | Wilhelm af Klinteberg |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 3 maj 1817 |
| Grad | Friherrlig ätt nr 2188 |
| Adliga ätten af Klinteberg | |
 | |
| Ursprung | Skåne, Sverige |
|---|---|
| Stamfar | Fredrik Ludvik Klinteberg & Wilhelm af Klinteberg |
| Adlad | 6 februari 1807 & 29 juni 1809 |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 23 mars 1808 & 11 augusti 1810 |
| Grad | Adlig ätt nr 2188 |
Släkten härstammar från Skåne. Äldste kände stamfader är hejderidaren (kronojägaren) i Lavröd i Bosarps socken i Malmöhus län, Sven Pålsson (Paulsson) (1688-1743).
Hans sonsöner, de två bröderna, överstelöjtnanten vid slotts- och konstruktionsstaten Fredric Ludvig Klinteberg (1760–1812), och häradshövdingen i Norrvidinge, Kinnevalds och Allbo häraders domsaga i Kronobergs län och lagmannen sedermera landshövdingen i Malmöhus län, presidenten Wilhelm Klinteberg (1759–1829), adlades den 6 mars 1807 i Malmö av Gustav IV Adolf med namnet af Klinteberg. De introducerades den 23 mars 1808 under nummer 2188 i nämnd ordning, varför huvudmannaskapet följer den yngre grenen.[1]
En tredje broder, häradshövdingen i Upplands norra domsaga, lagmannen Svante Klinteberg (1761–1845), adlades jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, den 26 juni 1809 på Stockholms slott av Karl XIII med namnet af Klinteberg och adoption på brödernas nummer, samt introducerades den 11 augusti 1810 under nummer 2188. Han slöt dock själv sin adliga ättegren den 12 mars 1845.
En kusin till dessa bröder Carl Peter Klintberg (1767-1826) adlades 1820 af Klintberg.
En gren av den äldre grenen överflyttade på 1920-talet till USA och fortlever där. Huruvida en annan gren som överflyttat till Kanada fortlever är okänt.[2]
Vapen beskrivning redigera
Skölden har en gyllene ram (bård) runt sig och är belagd från de två nedre hörnen upp till medelpunkten (Mantelskura) av silver. I en modern terminologi kan man beskriva skölden som delad i tre fält av ett störtat gaffelsnitt. Första fältet på dexter sidan är ett blått fält med ett brett kors av guld i likhet med den svenska örlogsflaggan. Andra fältet på sinister sidan en grönt fältet med en halvmåne med uppväntata spetsar. Sista fältet längst ner är en blå våg i ett fält av silver. detta syftar på juristyrket. Hjälmkransen (hjälmbindel) uppväxer en grönskande ek mellan två svajande örlogsflaggor, en svensk och en turkisk. Dessa flaggorna syftar på Fredrik Ludwik (1795-1801) på kunglig befallning var i turkisk tjänst för undervisa i sjöväsendet. Lövverket (hjälmtäcket) är i den övre hälften på dexter sidan ska vara på ytliga delar av silver och insidan i röd. Den nedre delen ska den ytliga sidan vara av guld och insidan i blå. Sinister sidan är likadant men i omvänd ordning.[3]
Den friherrliga skölden vilar kronan på skölden och ur den uppreser ett rött griphuvud eller Skånes sköldemärke. Hjälmprydnaden på sinister sidan är en falk av naturlig färg som sitter på en trädstubbe. På sidan av stubben har en kvist utspruckit med sju gröna blad. Över falken är en femuddig gyllene stjärna ställd mellan två vingar. Sköldhållarna är båda med ställda med utåtvända huvuden, ett lejon med ett grönt eklövs kvist i den högre ramen och en trana som har flaxande vingar och håller en romersk fascis av guld, vilket är en symbol för upprätthållande av lag och ordning och vanlig från 1770-talet i vapnet hos landshövdingar. Träslaget ek och lejonet är förknippat med styrka och tranan symboliserar vaksamhet. fotställningen är en porfyr och undertill försedd med gyllene ornament.[4]
Blasonering redigera
Adlig redigera
| ” | En ofwan ifrån klufwen Sköld belagd med en ifrån Sköldens twänne nedra hörn till dess Medelpunkt uppgående Mantelskura af Silfwer och omgifwen med Gyllene Ram. Det högra öfra Fältet, som är blått, afskäres genom ett bredt upstående Kors af Guld, i likhet med Swenska Örlogs Flaggan och i det wänstra, som är grönt, förekommer till lika högd med korsets twärbjelke, en half Måne af Silfwer, med uppåt wända Spetsar. I Mantelskuran wisar sig en jämt hängande wågskål af blå färg. Utur den på Skölden stående Öppna TornerHjelmen, hwars krans omwäxlar af blått och Guld, upwäxer en grönskande Ek, emellan twänne på Silfwer stänger Swajande Örlogs Flaggor, hwaraf den högra är den Swänska och den wänstra den röda Turkiska. Löfwärket är på högra sidan i dagen Silfwer och i grunden rödt till öfra hälften samt till nedra hälften i dagen Guld och i grunden blått. På den wänstra åter är Löfwärkets öfra hälft i dagen Guld och i grunden blå, samt den nedra i dagen Silfwer och i grunden röd; aldeles såsom detta Wapen här med sina rätta och egenteliga färgor afmålat finnes. | „ |
| – Sköldebrevet i original, RHA (1809-06-29).
Transkription: Göran Mörner, 2012-07-23. | ||
Friherrlig redigera
| ” | En med gyllende Ram omgifwen Sköld, klufwen och widare genom en till hälften af desz höjd upgående Mantelskura, delad i trenne fält, af hwilka det öfra till höger, som är blått, är öfwerlagdt med ett gyllende Kors. I det wänstra deremot, som är grönt, synes en med spetsarne upåt wänd Halfmåne af silfwer; Och i det tredje eller Mantelsnitten, hwilket är af silfwer, ses en blå Wigt med jämt hängande balance och wigtskålar. Emellan twänne med Friherreliga Kronor betäckta öppna Tornerhjelmar står på Skölden en dylik Krona, hwarutur upreser sig ett rödt till höger wändt krönt Griphufwud, eller Skånes Sköldemärke. På högra Hjelmen wisar sig Ättens förra Hjelmprydnad: Ett twåkronigt grönt Eketräd emellan Swenska Örlogs Flaggan till höger samt en röd Turkisk Flagg till wänster, prydd med en Halfmåne af silfwer med upåt wända spetsar. På wänstra Hjelmen står emellan twänne utåt fläcktande hwita Wingar en trädstubbe, å hwars högra sida utspruckit en qwist med sju gröna blad, och uppå hwilken sitter en åt höger sig wridande Falk af naturlig färg, öfwer hwars hufwud lyser en femuddig gyllende Stjerna. Skölden hålles å högra sidan af ett Lejon med utåt wändt hufwud samt i högra Ramen hållande en grön Eklöfsqwist, och å den wänstra står en Trana med utåt böjdt hufwud och flaksande wingar, hållande i högra foten en så kallad Romersk Fascis af guld. Bägge stående på en undertill med gyllende ornamenter försedd Fotställning af Porfyr; aldeles som det med sina rätta och egenteliga färger här afmåladt finnes. | „ |
| – Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2012-07-23. | ||
Källor redigera
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 554
Noter redigera
- ^ ”af Klinteberg - Adlig - Nr. 2188”. Minerva. Riddarhuset. 7 april 2023. https://minerva.riddarhuset.se/att/af-klinteberg-2/. Läst 16 november 2023.
- ^ ”af Klinteberg - Friherrlig - Nr. 359”. Minerva. Riddarhuset. 7 april 2023. https://minerva.riddarhuset.se/att/af-klinteberg/. Läst 16 november 2023.
- ^ Bäckmark, Magnus (11 september 2019). Riddarhusets vapensköldar. Band III. Riddarhuset. sid. 404-405. ISBN 9789151914473. https://www.riddarhuset.se/webbutik/bocker-och-tidskrifter/riddarhusets-vapenskoldar-utan-kassett/. Läst 16 november 2023
- ^ Bäckmark, Magnus (11 september 2019). Riddarhusets vapensköldar. Band III. Riddarhuset. sid. 464-565. ISBN 9789151914473. https://www.riddarhuset.se/webbutik/bocker-och-tidskrifter/riddarhusets-vapenskoldar-utan-kassett/. Läst 16 november 2023