Öppna huvudmenyn

Ada Colau i Ballano (uttal: /'aðə kuˈɫaw/), född 3 mars 1974 i Barcelona, är en katalansk (spansk) politiker och social aktivist. Sedan 13 juni 2015 är hon borgmästare i sin födelsestad.

Ada Colau

Ada Colau, 2015.

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
13 juni 2015
Företrädare Xavier Trias

Ledare för Barcelona en Comú (BComú)

Född Ada Colau i Ballano
3 mars 1974 (45 år)
Barcelona, Katalonien, Spanien
Nationalitet spansk
Partner Adrià Alemany
Barn 2 söner
Yrke politiker, social aktivist
Webbplats adacolau.cat

Colau grundade och ledde åren 2008–2013 den spanska medborgarrättsrörelsen Plataforma de Afectados por la Hipoteca, som ville få stopp på massvräkningarna av hyresgäster i svallvågorna av den spanska ekonomiska krisen efter Finanskrisen 2007–2008. Dessförinnan hade hon i tio års tid deltagit som aktivist i olika antiglobaliserings- och bostadsrelaterade kampanjer, parallellt med sitt arbete vid DESC-observatoriet (DESC = Drets Econòmics, Socials i Culturals, 'Ekonomisk, social och kulturell rätt') i Barcelona.[1][2] Hon är talesperson för Barcelona en Comú (BComú), en nybildad partikoalition som ställde upp i 2015 års kommunalval i Barcelona och där blev största parti.

Innehåll

BiografiRedigera

BakgrundRedigera

Ada Colau föddes 1974 i Barcelona som äldst av fyra systrar.[3] Hon växte upp i stadsdelen El Guinardó och studerade vid Escola Àngels Garriga[4] Acadèmia Febrer. Senare läste hon vid fakulteten för filosofi vid Barcelonas universitet.[5] Under sin universitetstid läste hon en kurs i Milano som Erasmus-student.[5] Parallellt med sina studier började hon 1998 arbeta med TV-programmet SpotTVCanal 33. I början av 00-talet verkade hon både som manusförfattare och skådespelare i barnprogrammet Dos + unaAntena 3.[6]

Enligt Ada Colau själv började hon sin aktivism i början av 1990-talet vid tiden för protesterna mot Kuwaitkriget. Senare har hon deltagit i olika manifestationer mot G8, bland annat 2003 vid Frankrikes och Schweiz konsulat i Barcelona.[7] Colau har sagt att hon levt "ett liv som aktivist" sedan 2001.[5] År 2003 engagerade hon sig i rörelsen "Aturem la guerra", grundad för att protestera mot Invasionen av Irak.

V de ViviendaRedigera

2006 var Colau medgrundare av den sociala rörelsen V de Vivienda, vilken menade att det var omöjligt för en stor del av samhället att skaffa sig drägliga bostadsförhållanden.[8] Rörelsen lyckades få stöd för sin sak från Miloon Kothari, FN:s ansvarige i frågan. Kothari meddelade i november 2006 att Spanien hade ett reellt bostadsproblem.[9]

Aktivism inom PAH (2009–14)Redigera

 
Colau vid ett möte med PAH.

2009 figurerade Ada Colau som en av grundarna av Plataforma de Afectados por la Hipoteca (PAH) i Barcelona.[10] Den sammanlänkade flera liknande rörelser med samma sociala problematik och främst kopplade till hypotekslånens och den spanska ekonomiska krisens följder för Spaniens boende. Två år senare kom hennes aktivism inom rörelsen att göra henne till främsta talsperson för PAH på riksnivå.

Borgmästare i BarcelonaRedigera

 
Ada Colau svarar på mediernas frågor, efter att hennes Barcelona en Comú vunnit kommunalvalen i Barcelona 24 maj 2015.

I maj 2014 meddelade Colau genom ett (öppet) brev att hon trädde tillbaka som ledande aktivist inom PAH. En månad senare lade hon fram ett förslag på en alternativ vänsterrörelse med mål att ta över den politiska makten i staden Barcelona (Ajuntament de Barcelona). Rörelsen började sitt liv som Guanyem Barcelona ('Låt oss vinna tillbaka Barcelona'), och Colau verkade från början som en av dess ledande talespersoner.[11] Senare bytte rörelsen namn till Barcelona en Comú ('Barcelona tillsammans') och samlade även ihop stöd från det katalanska "miljöpartiet" ICG-EUiA, partiet Procés Constituent samt Podemos. [12]

24 maj 2015 placerade sig Barcelona en Comú som största parti i valet till Barcelonas stadsfullmäktige, där man erövrade 11 av totalt 41 fullmäktigeplatser. Den sittande borgmästaren Xavier Trias, vars Convergència i Unió endast nådde 10 mandat, lämnade därefter över funktionen som borgmästare till ledaren av valets mest framgångsrika parti.[13]

Den 13 juni installerades Ada Colau sedan som Barcelonas borgmästare och den första kvinnan på den posten. Colau meddelade tidigare att ett av BComús mål var att skapa ett öppet stadsstyre (Govern Obert),[14] för att försöka överbrygga den utbredda misstron mellan politiker och väljare i Spanien, och efter bara några dagar kunde man på stadens officiella webbplats bland annat börja ta del av borgmästarens officiella planeringskalender.[15] I samband med tillträdet meddelades också att borgmästarens egen årslön skulle minskas från 140 000 till 35 000 euro, att tjänstebilar skulle tas bort samt att bankerna skulle tvingas till förhandlingsbordet för att få ett stopp på omotiverade vräkningar och börja omvandla tomma lyxvåningar till billigare lägenheter i bostadsbristens Barcelona.[16]

FamiljRedigera

Ada Colau är sambo med ekonomen och den politiska aktivisten Adrià Alemany. Paret har två barn, båda söner (födda 2011 och 2017). Den yngste sonen föddes våren 2017, och under Colaus föräldraledighet fungerar Barcelonas vice borgmästare Gerardo Pisarello som ersättare i hennes roll som borgmästare.[17]

BibliografiRedigera

  • Ciudades, una ecuación imposible som en av flera författare (Icaria, 2012)[18] (spanska)
  • Vides hipotecades. De la bombolla immobiliària al dret a l'habitatge[19] tillsammans med Adrià Alemany (Angle, 2012) (katalanska)
  • Sí que es pot!,[20] tillsammans med Adrià Alemany (2013) (katalanska)

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från katalanskspråkiga Wikipedia, 19 juni 2015.

NoterRedigera

  1. ^ "Ada Colau dimiteix com a portaveu de la PAH". Vilaweb.cat, 2014-05-07. Läst 21 juni 2015.(katalanska)
  2. ^ "Ada Colau plega com a portaveu de la PAH". 324.cat, 2014-05-07. Läst 21 juni 2015. (katalanska)
  3. ^ Serra, Joan (2014-06-14): "La gran de les Ballanos sempre s’anticipa". Ara. Läst 21 juni 2015. (katalanska)
  4. ^ França, João (2014-07-10): "Ada Colau: “Cal pedagogia per construir sentit crític”". Diari de l'Educació. Läst 21 juni 2015. (katalanska)
  5. ^ [a b c] Sust, Toni (2013-02-12): "Ada Colau, activista de professió". El Periódico de Catalunya. Läst 21 juni 2015. (katalanska)
  6. ^ Pérez Colomé, Jordi (2015-05-22): "Una política má". El Español. Läst 21 juni 2015. (spanska)
  7. ^ "Ada Colau participó en el asalto a los consulados de Francia y Suiza en Barcelona". abc.es. Läst 21 juni 2015. (spanska)
  8. ^ França, João (2012-11-13): "La desobediencia o el arte de conseguir victorias cuando ya no hay superhéroes"- Catalunya Plural. Läst 21 juni 2015. (spanska)
  9. ^ Clavijo, Laura (2006-11-29): "cargo de la ONU juzga grave el problema". El País. Läst 21 juni 2015. (spanska)
  10. ^ "Plataforma d'Afectats per la Hipoteca Barcelona". pahbarcelona.org. Läst 21 juni 2015. (katalanska)
  11. ^ Sánchez, Daniel (2014-06-16): "Colau vol liderar una rebel·lió democràtica des de Barcelona". Ara, s. 8. (katalanska)
  12. ^ Serra, Joan (22 januari 2015). ”Acord per bastir la coalició d'esquerres que liderarà Ada Colau” (på katalanska). 'ara.cat'. http://www.ara.cat/politica/Acord-liderara-Jordi-Marti-MES_0_1289271110.html. Läst 6 augusti 2017. 
  13. ^ Casas, Ferran (2015-05-25): "Colau lidera un gir a l'esquerra dels ajuntaments catalans". Ara. s. 8–9. (katalanska)
  14. ^ "GO>BCN". governobert.bcn.cat. Läst 21 juni 2015. (katalanska)
  15. ^ "Agenda". ajuntament.barcelona.cat. Läst 24 oktober 2015. (katalanska)
  16. ^ Kassam, Sshifa (2015-06-13): "Barcelona’s tourist hordes are target for radical new mayor Ada Colau". theguardian.com. Läst 21 juni 2015. (engelska)
  17. ^ Navarro, Jennifer (26 april 2017). ”Ada Colau, mare del seu segon fill” (på katalanska). elnacional.cat. http://www.elnacional.cat/enblau/ca/famosos/ada-colau-fill_153768_102.html. Läst 6 augusti 2017. 
  18. ^ "Ciudades, una ecuación imposible". icariaeditorial.com. Läst 21 juni 2015. (spanska)
  19. ^ "Vides hipotecades. De la bombolla immobiliària al dret a l'habitatge". angleeditorial.com. Läst 21 juni 2015. (katalanska)
  20. ^ "Sí que es pot!". grup62.cat. Läst 21 juni 2015. (katalanska)