Öppna huvudmenyn

Ack Värmeland, du sköna, även Värmlandssången eller Värmlandsvisan, är en svensk sång från år 1822, baserad på en traditionell folkmelodi, och med text av Anders Fryxell och Fredrik August Dahlgren. Texten skrevs först för sångspelet Wermlandsflickan (1822) av Anders Fryxell, men lades senare till folklustspelet Värmlänningarna (1846) av Fredrik August Dahlgren. Visan ingår i den svenska visskatten.

Ack Värmeland, du sköna
OriginalspråkSvenska
KompositörTraditionell folkmelodi
TextförfattareAnders Fryxell
Fredrik August Dahlgren
Övrigt

"Ack Värmeland, du sköna"
Framförd av Joel Mossberg i en inspelning 1916

Visans ursprung är omdiskuterat. Klart är att Anders Fryxell skrev sin text till en melodi som sjöngs i norra Östergötlands bergslagstrakter. Anders Fryxell var på besök i Finspång år 1822 och skrev i ett brev hem att han hade hört en så fin melodi som han ville skriva en dikt till. Melodin och sången var Risingevisan, vars text också börjar med orden "Ack, Östra Götland".[1][2]

Risingevisan skrevs av Anders Ölin och det första tryckta exemplaret är från år 1806.[2][3] Melodin till Risingevisan och Värmlandsvisan har dock sitt ursprung i Nederländerna och den nederländska frihetsvisan "O, Nederland! Let op u saeck" från 1500-talet.[4] Den nederländska visan kan ha nått Sverige med invandrade valloner eller holländare. Melodin kan sedan ha sjungits av smederna i Finspång och spridits därifrån.[2]

TextRedigera

Anders Fryxell (1795-1881) och F A Dahlgren (1816-1895)

Anders Fryxells version - ur skådespelet Värmlandsflickan (1822)Redigera

Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land!
Du krona för Svea rikes länder!
Ja, om jag komme mitt i det förlovade land,
till Värmland jag ändå återvänder.
Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.
Om en gång ifrån Värmland jag tager mig en mö,
så vet jag att aldrig jag mig ångrar.
Ja, när du en gång skall bort och gifta dig, min vän,
då skall du till Värmeland fara;
där finnes nog Guds gåvor med flickor kvar igen,
och alla ä´ de präktiga och rara.
Men friar du där, så var munter och glad!
Ty muntra gossar vilja Värmlandsflickorna ha;
de sorgsna - dem ge de på båten.
Och Värmelandsgossen, han är så stolt och glad,
han fruktar för intet uti världen.
När Konungen bjuder, då drager han åstad,
bland kulor och blixtrande svärden.
Ja! Vore det Ryssar till tusendetal,
han ej dem alla fruktar, han vill ej annat val,
än dö eller segra med ära.
Och skulle han ej strida med glädje och med mod,
och livet sitt våga, det unga?
Där hemma sitter moder och beder för hans blod,
med Bruden, den älskade, unga,
en Värmelandsflicka, så huld och så skön!
För Kung och Land han strider, och hon skall bli hans lön,
Ho kan honom då övervinna?

F A Dahlgrens version sångspelet Värmlänningarna (1846)Redigera

Första strofen av Anders Fryxell - se ovan

Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land!
Du krona bland Svea rikes länder!
Ja, om jag komme mitt i det förlovade land,
till Värmland jag ändå återvänder.
Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.
Om en gång ifrån Värmland jag tager mig en mö,
så vet jag att aldrig jag mig ångrar.
I Värmeland är lustigt att leva och bo;
det landet jag prisar så gärna.
Där klappar det hjärtan med heder och tro
så fasta som bergenas kärna.
Och var och en svensk uti Svea rikes land,
som kommer att gästa vid Klarälvens strand,
han finner blott bröder och systrar.
I Värmeland - ja där vill jag bygga och bo,
med enklaste lycka förnöjder.
Dess dalar och skog ge mig tystnadens ro,
och luften är frisk på dess höjder.
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång -
vid den vill jag somna så stilla en gång
och vila i värmländska jorden.

Likheter med andra låtarRedigera

MoldauRedigera

Det har ofta hävdats att Bedrich Smetana använde melodin till Värmlandsvisan i satsen Moldau i den symfoniska dikten Má vlast (Mitt fosterland), men detta avvisas av somliga (det antas då att han hört melodin under de fem år, 1856–1861, som han bodde och verkade i Göteborg[5]). Staten Israels nationalsång Hatikvah, av en okänd kompositör, kan också vara en variation av Smetanas Moldau. Alla tre melodierna kan i sin tur möjligen vara inspirerade av den italienska folksången La Mantovana.[6]

Ég Vil Fá Mér KærustuRedigera

Det isländska reggaebandet Hjálmar släppte 2005 låten Ég Vil Fá Mér Kærustu med samma melodi som värmlandsvisan.

Dear Old StockholmRedigera

Jazzmusikern Stan Getz turnerade i Sverige 1951 och gav ut en engelskspråkig version av Ack Värmland, du sköna under namnet Dear Old Stockholm. "Dear Old Stockholm" har därefter spelats in av flera artister och etablerat sig som en klassiker inom jazzen.[7]

KällorRedigera

  • Jakten på den förrymda sången, dokumentär av Kjell-Åke Olsson, visad i SVT:s K special den 11 april 2008.

NoterRedigera

  1. ^ ”Risinge Hembygdsförening”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525093519/http://www.hembygd.se/index.asp?Lev=18628. 
  2. ^ [a b c] Larsson, Ida (12 augusti 2018). ”"Nationalsången" kommer från Finspång”. Corren (Linköping: Norrköpings Tidningar AB). https://www.corren.se/nyheter/finspang/nationalsangen-kommer-fran-finspang-om5407030.aspx. Läst 25 september 2019. 
  3. ^ Värmlands nationalsång norpades från Finspång”. Aftonbladet (Stockholm: Aftonbladet Hierta AB). 12 augusti 2018. https://www.aftonbladet.se/lokala-nyheter/oRaPQm@ablokal. Läst 25 september 2019. 
  4. ^ "Utländska influenser är viktiga för utvecklingen"”. Nya Wermlands Tidningen (Karlstad: NWT gruppen AB). 18 april 2010. https://www.nwt.se/2010/04/18/utlandska-influenser-ar-viktiga-for-utvecklingen/. Läst 25 september 2019. 
  5. ^ ”Nationalistiska kompositörer - Smetana”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080225202049/http://www.sub.su.se/national/tglob63.htm. 
  6. ^ Harrison, Dick (29 maj 2011). ”Smetana och Göteborg”. Svenska Dagbladet. http://blog.svd.se/historia/2011/05/29/smetana-och-goteborg/. Läst 2 juli 2011. 
  7. ^ Nicholson, Stuart (2006). Scandinavian Jazz and the Global Jazz Explosion. I Nordic Sounds: The magazine of Nomus, the Nordic Music Committee. S. 18–19. Även tillgänglig som: http://www.lambertococcioli.com/files/nordicsounds42006.pdf [2010-03-28]

Externa länkarRedigera