Öppna huvudmenyn

Abdyl Bej Frashëri född 17 augusti 1839 i byn Frashër nära Përmet, död 11 oktober 1892 i Istanbul i Osmanska riket, var en albansk-osmansk politiker som kämpade för ett självständigt Albanien. Han var även en av grundarna av Prizrenförbundet.

Abdyl Frashëri
Abdyl Frashëri.
FöddAbdullah Hysni Frashëri
17 augusti 1839
Frashër, Përmet distrikt, Albanien, då tillhörigt Osmanska riket
Död11 oktober 1892 (53 år)
Konstantinopel, då tillhörigt Osmanska riket
NationalitetAlbansk
Känd förNationalistisk aktivist som kämpade för Albaniens självständighet.
MakaBallkëze Frashëri
BarnFeridun Frashëri, Halid Frashëri, Midhat Frashëri
SläktingarNaim Frashëri (bror)
Sami Frashëri (Bror)
Mehdi Frashëri (Brorson)
Ali Sami Yen (Brorson)

BiografiRedigera

 
Huset han växte upp i vilket idag är ett museum.

Frashëri föddes i byn Frashër, nära Përmet i dåvarande Osmanska riket, nuvarande Albanien. Han var äldste sonen till Halid Bej (1797–1859) och Emine Imrahori (1797–1861). Efter föräldrarnas död flyttade han tillsammans med sina syskon till Ioánnina. 1877 valdes han in i osmanska parlamentet och representerade Ioannina. Han var broder till Naim och Sami Frashëri, samt far till politikern och en av grundarna av Balli Kombëtar, Midhat Frashëri.[1]

Grundandet av PrizrenförbundetRedigera

kommiten för försvar av albanernas rättigheterRedigera

 
De 4 vilajeterna (Kosovo, Scutari, Monastir and Ioannina), vilket man ville ena.

December 1877, i ett försvagat osmansk stat efter ett flertal revolter i Balkan samt i ett krig mot Ryssland som såg ut att förloras var man nu rädd att de albanskbebodda områden i osmanska riket skulle annekteras av grannländerna. Tillsammans med sin bror Sami Frashëri, Pashko Vasa, Jani Vreto, Konstantin Kristoforidhi och ett flertal intellektuella albaner grundade man kommittén för försvar av albanernas rättigheter i Istanbul. Målet var att skapa ett albansk autonomi inom osmanska riket genom att ena de albanska vilajeterna Shkodra, Manastir, Janina samt Kosovo. [2][3]

San StefanoRedigera

 
San Stefano födraget vänster, Berlin fördraget höger.

Efter osmanernas förlust mot Ryssland den 31 januari 1878, skrevs San Stefano fördraget den 3 mars 1878, vilket betydde att de albanska områden inom osmanska riket gavs till Bulgarien, Montenegro och Serbien. Efter fördraget blev Abdyl mer insatt i den albanska frågan och skrev flera artiklar i de turkiska och grekiska tidningarna där han uttryckte sin oro om den albanska befolkningen kring fördraget.[4] Fördraget gillades inte heller av stormakterna, man var rädd att ryssarna fick för mycket inflyttande i Balkan och man fick till stånd en revidering av fördraget vid Berlinkongressen.[5]

PrizrenförbundetRedigera

Den 10 juni 1878, efter all diplomatisk försök att övertyga de europeiska ledarna om att inte ge de albanska områden till grannländerna grundade man Prizrenförbundet.[6] Frasheris mål var att ena de albanska vilajeterna och skapa en albansk autonomi inom Osmanska riket för att kunna stå emot grannländerna men det gillades inte av vissa ledare i förbundet och man la ner förslaget.[7] Efter Prizren mötet organiserade han en ny kommitté i södra Albanien och började samla trupper för att stå emot Greklands annektering.

1879 tillsammans med Mehmet Vrioni reste han till Berlin, Rom och Wien för att försöka få stöd till den albanska saken.[8]

1880 fick han med sig ledarna om att kunna skapa en albanska självstyre inom riket och inrättade en provisorisk regering som sträckte sig genom nästan hela Kosovo och enda ner till Skopje. Man krävde att alla de albanska områden skulle enas och styras enbart av albaner och att skolorna skulle vara på det albanska språket och att majoriteten av skatten inte skulle gå till Sultanen utan till det albanska folket samt att alla religioner skulle få ett officiellt erkännande.[9] Efter uppror fick osmanerna nog och skickade en armé på 40000 man för att sätta stop för förbundet. Förbundets styrkor nedkämpades av osmanska riket i april 1881. uppemot 4000 fängslades inklusive Frasheri som fångades när han försökte passera shkumbin floden nära Elbasan. Han dömdes först till döden men fick senare straffet minskat till livstids fängelse. Efter fyra år fick han amnesti och frigavs och levde sina sista år i exil i Istanbul.[10][11] Han dog den 23 oktober 1894 i Istanbul.

ReferenserRedigera

  1. ^ Elise, robert (2010) (på Engelska). Historical Dictionary of Albania. Scarecrow Press, Inc. sid. 149 
  2. ^ Gawrych, George (2006) (på Engelska). The Crescent and the Eagle: Ottoman Rule, Islam and the Albanians, 1874-1913. sid. 44. ”In the Ottoman capital, Abdul helped found and headed a secret organization called The Committe for Defense of the Albanian Rights.” 
  3. ^ Elsie, Robert (2010) (på Engelska). Historical Dictionary of Albania. Scarecrow Press, inc. sid. 146. ”In December 1877, together with other Albanian intellectuals, among them his younger brother Sami, he founded the Central Committee for the Defense of the Rights of the Albanian People in Istanbul with a view to obtaining some measure of autonomy for the Albanians within the Ottoman Empire.” 
  4. ^ Elsie, Robert (2010). Historical Dictionary of Albania. sid. 147. ”Following the Russian and Serbian victory over the Ottomans on 31 January 1878 and the Treaty of San Stefano of 3 March 1878, which provided for the annexation of extensive Albanian-speaking territory by the newly autonomous Bulgarian state and the now independent kingdoms of Montenegro and Serbia, Abdyl turned his energy and talent increasingly and more urgently to the Albanian question. It was his articles in Turkish and Greek newspapers that first voiced the concerns and dismay of the Albanian population in the Balkans about the repercussions of the treaty and the Congress of Berlin.” 
  5. ^ Gawrych, George (2006) (på Engelska). The Crescent and the Eagle: Ottoman Rule, Islam and the Albanians, 1874-1913. sid. 45. ”Upset by the shift in the balance of power in the Balkans to Russia's clear advantage, the European Powers called for an international conference to review the treaty.” 
  6. ^ Pettifer, James; Tom Buchanan (2016) (på Engelska). War in the Balkans: Conflict and Diplomacy before World War I. I.B.Tauris. sid. 106. ”The Albanian nationalist Abdul Frasheri eventually expanded this limited agenda into a national reform programme that sought the unity of all Albanian-speaking peoples and autonomy within the empire.” 
  7. ^ Vickers, Miranda (1995) (på Engelska). The Albanians: A Modern History. I.B.Tauris. sid. 32. ”This was rather ambitious, for although the League remained unified over the question of defending Albanian territorial integrity, its conservative and racial elements were deeply divided on the issue of autonomy” 
  8. ^ Elsie, Robert (2005) (på Engelska). Albanian Literature: A Short History. sid. 69 
  9. ^ Zavalani, Tajar (2015) (på Engelska). History of Albania. sid. 144. ”Moved by these considerations, the leaders of Albanian League met in Dibra and passed a resolution demandin that the whole of Ottoman territory inhabited by Albanians should form a singel administrative unit; that all high officials should be chosen from among the Albanians; that Turkish and Greek schools (the only one then allowed to exist) should be replaced by albanian schools where pupils would be thought by Albanians in Albania; that the greater part of the taxes collected on Albanian territory should be spent on the spot for maintaning the local administration and improving the lot of the people; and, last but not lest, that complete freedom of religious worship should be officially recongnized.” 
  10. ^ Castellan, Georges (1992) (på Engelska). History of the Balkans. sid. 367. ”Istanbul sent an army which occupied prizren and dispersed the patriots, 4,000 of whom were tried, among them Abdul Frasheri and senteced to death. He was later pardoned but had to remain in jail until 1885.” 
  11. ^ Jelavich, Barbara (1983) (på Engelska). History of the Balkans. sid. 366. ”frasheri himself was captured, sentenced to death, and then to life imprisonment instead. He was released in 1885, but remained in exil until his death in 1892.”