SARS-CoV-2

typ av coronavirus först identifierat i Wuhan i Kina 2019
(Omdirigerad från 2019-nCoV)
Den här artikeln handlar om viruset. För sjukdomen som viruset orsakar, se covid-19. För pandemin, se coronaviruspandemin 2019–2020.

SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, som ungefär betyder "allvarligt akut respiratoriskt syndrom-coronavirus 2"), är ett för människan smittsamt coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19 och som givit upphov till coronaviruspandemin 2019–2020.[1][2][3] Viruset, som först upptäcktes i slutet av 2019 i Wuhan i Kina, har tidigare kallats 2019 novel coronavirus (2019-nCoV) och informellt även Wuhan-coronavirus.[2] SARS-CoV-2 orsakar luftvägsinfektioner som i de allra flesta fall leder till mildare sjukdomssymtom som går över inom två veckor,[2] men som ibland, främst hos vissa grupper som äldre och personer med vissa andra sjukdomar kan leda till döden.[4] Ursprunget, det vill säga från vilket värddjur som viruset härstammar, är ännu okänt.

SARS-CoV-2
Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2
SARS-CoV-2 without background.png
3D-rendering av en virion av SARS-CoV-2.
Systematik
OrdningNidovirales
FamiljCoronaviridae
UnderfamiljOrthocoronavirinae
SläkteBetacoronavirus
UndersläkteSarbecovirus
ArtSevere acute respiratory syndrome-related coronavirus
Virusstam
Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2
Synonymer
2019 novel coronavirus (2019-nCoV)
Tvärsnittsmodell av SARS-CoV-2 som visar virusets olika komponenter.
Tvärsnittsmodell av SARS-CoV-2 som visar virusets olika komponenter.
Coronavirus

SARS-CoV-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Varianter av coronavirus
IBV · HCoV-229E · SARS-CoV (orsakar sars) · HCoV-NL63 · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV-2 (orsakar covid-19)
Covid-19-pandemin
pandemin 2019–2020 (Europa · Finland · Norge · Sverige) · provtagning · sjukdomen · vid graviditet · viruset
Egenskaper
droppsmitta · fladdermusburna virus · lunginflammation · pandemi · samhällsfarlig sjukdom · zoonos
Motåtgärder
COVID-19-vaccin · flockimmunitet · karantän · nedstängning · smittskydd · social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · statsepidemiolog (Anders Tegnell)
Internationellt
Europeiska läkemedelsmyndigheten · WHO (internationellt hälsonödläge)

NamnRedigera

Den 11 februari 2020 gav International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV) viruset det officiella namnet "severe acute respiratory syndrome coronavirus 2" (SARS-CoV-2) utifrån riktlinjer för namngivning av nya sjukdomar publicerade 2015 av Världshälsoorganisationen (WHO).[1][3][5] Samma dag gav WHO sjukdomen som viruset orsakar det officiella namnet "covid-19", av de engelska orden "coronavirus", "disease" och året 2019 då virusutbrottet började.[2][3][5][6] Tidigare har viruset kallats för 2019 novel coronavirus (2019-nCoV), ett tillfälligt namn givet av WHO.[7] Informellt har viruset även kallats Wuhan-coronaviruset eller det nya coronaviruset.

SjukdomRedigera

Huvudartikel: Covid-19

Viruset SARS-CoV-2 orsakar sjukdomen covid-19.[2] Sjukdomen ger symptom som feber, hosta och trötthet.[2][8] Inkubationstiden är vanligen omkring 5 dagar men kan sträcka sig från två till 14 dagar.[2] I Sverige klassas sjukdomen covid-19 som samhällsfarlig sjukdom.[2][9]

Upptäckt och utbrottet 2019–2020Redigera

Viruset upptäcktes i slutet av 2019, och den 31 december 2019 fick Världshälsoorganisationens (WHO) lokala kontor i Kina information om att en ny typ av lunginflammation dykt upp i staden Wuhan.[7] Den 7 januari 2020 kunde kinesiska myndigheter identifiera viruset som en ny typ av coronavirus efter att de lyckats isolera viruset.[7] Under början av 2020 hade viruset orsakat en epidemi i Kina med uppgifter om över 80 000 sjukdomsfall och över 3 000 dödsfall. Mörkertalet tros även vara stort.[10] Epidemin startade i provinsen Hubei i Kina, men spreds sedan till andra kinesiska provinser och andra länder.[11] Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi.[12] Till och med den 27 augusti 2020 hade totalt över 24,5 miljoner sjukdomsfall registrerats och över 832 000 personer avlidit.[13]

Systematik och ursprungRedigera

SARS-CoV-2 är ett coronavirus som tillhör Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus (SARS-CoV eller SARSr-COV) som tidigare är känd för virusstammen SARS-CoV som orsakar sjukdomen sars. Arten ingår i släktet Betacoronavirus och undersläktet Sarbecovirus.[1][14]

Gruppen coronavirus förekommer hos en mängd djur som fungerar som naturliga reservoarer för dem men sällsynt kan de överföras till människan. Överföringen kan ske på olika sätt. Exempelvis direkt ifrån ett infekterat djur, eller via ett annat djur, en så kallad mellanvärd, som fungerar som bärare av viruset men som själv inte är infekterat. Ibland kan ett virus mutera och därmed bli smittsamt för människan. Genetiskt liknar SARS-CoV-2 varianter av coronavirus som återfinns hos fladdermöss[14]

Av andra kända coronavirus som smittat människor liknar SARS-CoV-2 främst SARS-CoV, det virus som orsakar sjukdomen sars. SARS-CoV har hittats hos flera däggdjur och har likt SARS-CoV-2 stora genetiska likheter med coronavirus som finns hos fladdermöss.[14][15] Även om flera snarlika virusstammar finns hos fladdermöss är de inte en trolig direkt källa till spridningen till människor. Detta på grund av att fladdermöss i området kring Wuhan under utbrottet befinner sig i vinterdvala samt att de tidigare utbrotten av de närbesläktade och liknande virusen SARS-CoV och MERS-CoV smittade människor via mellanvärdar: maskpalmmård för SARS-CoV och dromedarer för MERS-CoV. Dock fungerar fladdermöss som den stora naturliga reservoaren för denna typ av coronavirus.[14] Myrkottar, som är en stor grupp med däggdjur, har föreslagits som en möjlig källa eller mellanvärd för viruset då snarlika varianter av coronavirus återfunnits hos dem.[16] Vid den matmarknad i Wuhan som flera av de först identifierat smittade hade exponerats mot såldes vilda djur illegalt, dock inte fladdermöss.[17][14][18][15]

VirologiRedigera

SARS-CoV-2 har en struktur som liknar den hos andra coronavirus. Virusets RNA är omslutet av ett klotformat hölje; utstickande ur detta finns glykoprotein som i elektronmikroskop liknar en kungakrona eller korona.

SARS-CoV-2 tros, likt SARS-CoV som orsakar SARS, använda sig av enzymet angiotensinkonverterande enzym-2 (ACE2) för att kunna komma in i den cell viruset infekterar.[14][19]

GalleriRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Gorbalenya, Alexander E.; Baker, Susan C.; Baric, Ralph S.; Groot, Raoul J. de; Drosten, Christian; Gulyaeva, Anastasia A. (2020-02-11). ”Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus: The species and its viruses – a statement of the Coronavirus Study Group” (på engelska). bioRxiv: sid. 2020.02.07.937862. doi:10.1101/2020.02.07.937862. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.02.07.937862v1. Läst 13 februari 2020. 
  2. ^ [a b c d e f g h] ”Covid-19: Frågor och svar”. Folkhälsomyndigheten. 1 april 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/. Läst 2 april 2020. 
  3. ^ [a b c] ”Naming the coronavirus disease (COVID-2019) and the virus that causes it” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/technical-guidance/naming-the-coronavirus-disease-(covid-2019)-and-the-virus-that-causes-it. Läst 27 februari 2020. 
  4. ^ Helena Wedin (15 mars 2020). ”Guide: Här besvaras de vanligaste frågorna om coronaviruset”. svt Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/guide-coronaviruset. 
  5. ^ [a b] Global Biodefense (2020-02-11) WHO Names Disease Caused by New Coronavirus: COVID-19, läst 2020-02-13
  6. ^ Coronavirus disease named Covid-19” (på brittisk engelska). BBC News. 11 februari 2020. Arkiverad från originalet den 11 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200211190157/https://www.bbc.com/news/world-asia-china-51466362. Läst 27 februari 2020. 
  7. ^ [a b c] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 1 21 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200121-sitrep-1-2019-ncov.pdf. Läst 23 januari 2020. 
  8. ^ ”Q&A on coronaviruses (COVID-19)” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 9 mars 2020. https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-coronaviruses. Läst 2 april 2020. 
  9. ^ Löfvenberg, Jonas (1 februari 2020). ”Coronaviruset klassas som samhällsfarligt av regeringen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronaviruset-klassas-som-samhallsfarligt. Läst 2 februari 2020. 
  10. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 38”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200227-sitrep-38-covid-19.pdf?sfvrsn=47fdaf7_2. Läst 27 februari 2020. 
  11. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 24”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200213-sitrep-24-covid-19.pdf?sfvrsn=9a7406a4_4. Läst 14 februari 2020. 
  12. ^ SvD (11 mars 2020). ”WHO: Corona en pandemi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/who-corona-en-pandemi. Läst 11 mars 2020. 
  13. ^ ”Coronavirus Update”. worldometers. Läst 16 april 2020.
  14. ^ [a b c d e f] Lu, Roujian; Zhao, Xiang; Li, Juan; Niu, Peihua; Yang, Bo; Wu, Honglong (2020-02-22). ”Genomic characterisation and epidemiology of 2019 novel coronavirus: implications for virus origins and receptor binding” (på english). The Lancet 395 (10224): sid. 565–574. doi:10.1016/S0140-6736(20)30251-8. ISSN 0140-6736. PMID 32007145. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30251-8/abstract. Läst 29 februari 2020. 
  15. ^ [a b] ”Why snakes probably aren’t spreading the new China virus”. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00180-8. Läst 27 januari 2020. 
  16. ^ Cyranoski, David (2020-02-07). ”Did pangolins spread the China coronavirus to people?” (på engelska). Nature. doi:10.1038/d41586-020-00364-2. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00364-2. Läst 9 februari 2020. 
  17. ^ ”Clinical features of patients infected with 2019 novel coronavirus in Wuhan, China” (på engelska). The Lancet. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30183-5/fulltext#%20. Läst 3 maj 2020. 
  18. ^ Factbox: What is known about the new coronavirus” (på engelska). Reuters. 27 januari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-virus-risks-factbox-idUSKBN1ZQ0K5. Läst 27 januari 2020. 
  19. ^ ”Novel coronavirus receptors show similarities to SARS-CoV, according to new analysis” (på engelska). ScienceDaily. https://www.sciencedaily.com/releases/2020/01/200131114755.htm. Läst 1 februari 2020. 

Externa länkarRedigera