 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
200 meter är efter 100 meter den kortaste slätlöpardistansen vid friidrottstävlingar utomhus. För att ett resultat på 200 meter skall räknas som rekord måste loppet ha genomförts i högst 2,0 m/s medvind. Vidare måste löparen genomföra ett dopningstest med negativt resultat och inlämna målfoto till godkännande förbund.
200 meter löps vid internationella tävlingar som OS, VM och EM i friidrott, lokala tävlingar som SM och Finnkampen samt galor som DN-galan och Diamond League. Varje separat tävling har sina egna rekord.
Historia redigera
Herrar redigera
Världsrekordnoteringar har bland herrarna varit ytterligt ovanliga i modern tid. Italienaren Pietro Mennea noterade på hög höjd i Mexico City 19,72 sekunder 1979. Denna tid stod sig ända fram till 1996 då Michael Johnson först noterade 19,66 i Atlanta och som han senare förbättrade i OS i samma stad till 19,32.
I sammanhanget bör det nämnas att världsrekordet "slarvades bort" vid två tillfällen mellan 1979 och 1996. Carl Lewis vann de amerikanska VM-uttagningarna 1983 i Indianapolis på tiden 19,75 (den då bästa tiden noterad på låglandsbana). Lewis sprang dock de sista 15 meterna med armarna sträckta uppåt i en långdragen segergest, vilket enligt experter på plats förhindrade honom från att springa på 19,60–19,65 som annars varit fallet. År 1992 sprang Mike Marsh på 19,73 i OS-semifinalen avstannande, vilket tydligt senarelade målgången.
Förste man under 20 sekunder på distansen var John Carlos från USA som noterade 19,92 på hög höjd i Echo Summit i Kalifornien 12 september 1968. Senare samma år (16 oktober) blev Carlos landsman Tommie Smith förste man under 19,9 då han vann OS i Mexiko på 19,83, även det på hög höjd. Sedan blev Pietro Mennea förste man under 19,8 (19,72) i Mexico City 12 september 1979 och Michael Johnson förste man under 19,7 (19,66) i Atlanta 23 juni 1996. I OS 1996 tog sedan Johnson rekordet till en helt ny nivå då han krossade sitt eget världsrekord i finalen 1 augusti med 19,32. Rekordet ansågs oslagbart fram till OS 2008 då 21-årige Usain Bolt vann finalen på 19,30 - i 0,9 m/s motvind!
Grenen har dominerats av amerikaner (Carl Lewis, Michael Johnson, Mike Marsh, Shawn Crawford och Tyson Gay) den senaste 25-årsperioden. Främste utmanare har varit namibiern Frankie Fredericks, Konstantinos Kenteris samt Ato Boldon. Norden har skördat vissa framgångar inom Europa. Från Sverige märks på senare år Johan Wissman och från Norge Geir Moen. Annars har brittiska löpare varit ledande.
Damer redigera
Första kvinna under 22 sekunder var östtyskan Marita Koch som noterade 21,71 i Karl-Marx-Stadt (nuvarande Chemnitz) 10 juni 1979. Denna tid tangerade hon i Potsdam 21 juli 1984. Landsmaninnan Heike Drechsler tangerade sedan detta världsrekord vid två tillfällen 1986; 29 juni i Jena och 29 augusti vid EM i Stuttgart. USA:s Florence Griffith-Joyner blev sedan först under 21,6 med sin semifinaltid i OS i Seoul 1988, 21,56, 29 september. I finalen senare samma dag levererade amerikanskan ännu gällande världsrekord då hon sprang i mål på 21,34.
Grenen har inte haft någon dominant på senare år. Östtyskorna dominerade på 1970-talet och början av 1980-talet. Sedan kom Griffith-Joyner och tog grenen till en ny, och senare ej upprepad, nivå. Därefter har distansens främsta varit Merlene Ottey, Marion Jones, Inger Miller med flera.
Rekord, damer redigera
| Område | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 21,34 | Florence Griffith-Joyner |  USA
|
Seoul 29 september 1988 |
| Afrika | 21,81 | Christine Mboma |  Namibia
|
Tokyo 3 augusti 2021 |
| Asien | 22,01 | Xuemei Li |  Folkrepubliken Kina
|
Shanghai 22 oktober 1997 |
| Europa | 21,63 | Dafne Schippers |  Nederländerna
|
Peking 28 augusti 2015 |
| Nord-, Centralamerika och Karibien |
21,34 | Florence Griffith-Joyner | USA
|
Seoul 29 september 1988 |
| Oceanien | 22,23 | Melinda Gainsford-Taylor |  Australien
|
Stuttgart 13 juli 1997 |
| Sydamerika | 22,48 | Ana Claudia Lemos |  Brasilien
|
São Paulo 6 augusti 2011 |
Mästerskapsrekord redigera
| Tävling | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 21,34 | Florence Griffith-Joyner | USA
|
Seoul 29 september 1988 |
| VM-rekord | 21,41 | Shericka Jackson |  Jamaica
|
Budapest
25 augusti 2023 |
| EM-rekord | 21,71 | Heike Drechsler |  Östtyskland
|
Stuttgart 29 augusti 1986 |
Rekord, herrar redigera
| Område | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 19,19 | Usain Bolt | Jamaica
|
Berlin 20 augusti 2009 |
| Afrika | 19,68 | Frankie Fredericks | Namibia
|
Atlanta 1 augusti 1996 |
| Asien | 19,88 | Xie Zhenye | Kina
|
London 21 juli 2019 |
| Europa | 19,72 | Pietro Mennea |  Italien
|
Mexico City 12 september 1979 |
| Nord-, Centralamerika och Karibien |
19,19 | Usain Bolt | Jamaica
|
Berlin 20 augusti 2009 |
| Oceanien | 20,06 | Peter Norman | Australien
|
Mexico City 16 oktober 1968 |
| Sydamerika | 19,81 | Alonso Edward |  Panama
Räknas till Sydamerika i friidrottssammanhang |
Berlin 20 augusti 2009 |
Notera att europarekordet är noterat på hög höjd. Bäst på låglandsbana är Konstantinos Kenteris, Grekland, med 19,85 (2002). Francis Obikwelu, Portugal, noterade 1999 19,84 men tävlade då för Nigeria.
Mästerskapsrekord redigera
| Tävling | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| VM-rekord | 19,19 | Usain Bolt | Jamaica
|
Berlin 20 augusti 2009 |
| Olympiskt rekord | 19,30 | Usain Bolt | Jamaica
|
Peking 20 augusti 2008 |
| EM-rekord | 19,76 | Ramil Gulijev |  Turkiet
|
Berlin 9 augusti 2018 |
Olympiska spel, sedan 1980 redigera
Världsmästerskap redigera
Personbästa under 20 sekunder redigera
Resultat markerade med A är noterade på hög höjd (2000 meter över havsnivån)