2-Klorbensenmalonsyradinitril (systematiskt namn), 2-klorbensalmalononitril eller ortoklorbensalmalononitril är det verksamma ämnet i CS-gas, den vanligast förekommande tårgasen.
| CS-gas | |
  | |
| Systematiskt namn | 2-Klorbensenmalonsyradinitril |
|---|---|
| Övriga namn | CS-gas |
| Kemisk formel | C6H4ClC2H(CN)2 |
| Molmassa | 188,62 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 2698-41-1 |
| SMILES | NCC(CN)=Cc1ccccc1Cl |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,04 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 1 – 5 g/l |
| Smältpunkt | 93 °C |
| Kokpunkt | 310 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| NFPA 704 |
1
2
0
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Historia redigera
Ämnet upptäcktes 1928 av två amerikanska forskare, Ben Corson och Roger Stoughton, vid Middlebury College. CS-gasen testades och utvecklades vid brittiska arméns forskningsanläggning vid Porton Down i Wiltshire där den först testades på djur och sedan på frivilliga brittiska soldater.
Egenskaper redigera
Trots att den ofta kallas för 'tårgas' är 2-klorbensenmalonsyradinitril är ett fast ämne vid rumstemperatur. Den används som aerosol, antingen genom att sprayas i smält form eller löst i aceton, dimetylsulfoxid eller diklormetan.
Framställning redigera
2-Klorbensenmalonsyradinitril framställs genom att kondensera klorbensaldehyd och malononitril med piperidin eller pyridin som katalysator.
Användning redigera
CS-gas brukar användas som tårgas av militär och kravallpolis. Den förekommer både som spray, facklor och i granater. Ämnet är bland annat den aktiva substansen i Försvarsmaktens Tårgasfackla 4.
Användning i krig är förbjudet sedan 1993 enligt konventionen om förbud mot kemiska vapen. Orsaken är att användning av CS-gas inte ska föranleda en motattack med dödligare stridsgas. Endast Angola, Egypten, Nordkorea, Somalia och Syrien har inte skrivit under konventionen.
Dessutom är användandet av CS-gas vid polisiära insatser förbjudet i ett flertal länder.
Se även redigera
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, CS gas, tidigare version.