15 Sagittae

stjärna i Pilens stjärnbild

15 Sagittae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden, Pilen. Den har en lägsta skenbar magnitud på ca 5,80[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 5,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 58 ljusår (ca 18 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 5 km/s.[7]

15 Sagittae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPilen
Rektascension20t 04m 06,22091s[1]
Deklination+17° 04′ 12,6774″[2]
Skenbar magnitud ()+5,80 (V)[3], +5,77 – 5,80 (V)[4]
Stjärntyp
SpektraltypG0 V + L4[5]
B–V0,600 ± 0,005[6]
VariabeltypMisstänkt variabel [4][7]
Astrometri
Radialhastighet ()4,57 ± 0,1[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -387,590 ± 0,083[1] mas/år
Dek.: -419,542 ± 0,082[1] mas/år
Parallax ()56,426 ± 0,069[1]
Avstånd57,80 ± 0,07  (17,72 ± 0,02 pc)
Absolut magnitud ()4,55[3]
Detaljer
Massa1,08 ± 0,04[5] M
Radie1,115 ± 0,021[5] R
Luminositet1,338 ± 0,032[5] L
Temperatur5 883 ± 59[5] K
Metallicitet-0,30 ± (Fe/H)[8] dex
Vinkelhastighet4,42 ± 0,06[5] km/s
Ålder2,5 ± 1,8[5] miljarder år
Andra beteckningar
LHS 3515, EUVE J2003+17.0, LSPM J2004+1704, SPOCS 872, GC 27835, LTT 15872, TYC 1621-1499-1, LIM 3, GCRV 12424, 2MASS J20040620+1704125, UBV 17164, AG+16 2103, GEN# +1.00190406J, NLTT 48662, UBV M 24461, AKARI-IRC-V1 J2004060+170410, GJ 779, NSV 12757, USNO-B1.0 1070-00586218, ASCC 895171, HD 190406, PLX 4760, WDS J20041+1704A, BD+16 4121, HIC 98819, PLX 4760.00, WDS J20041+1704Aa,Ab, CCDM J20040+1705A, HIP 98819, PM 20018+1656, WEB 17517, Ci 20 1185, HR 7672, PPM 137550, WISEA J200405.93+170407.8, CSI+16 4121 1, IDS 19596+1648 A, ROT 2903, Wolf 866, 1E 2001.8+1656, IRAS 20018+1655, SAO 105635, Gaia DR2 1821708351374312064, 2EUVE J2003+17.0, LFT 1517, SKY# 37693, Gaia DR1 1821708351374312064[2][9]

Egenskaper redigera

Primärstjärnan 15 Sagittae A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V.[5] Den har en massa som är ca 1,1[5] solmassor, en radie som är ca 1,1[5] solradier och utsänder ca 1,3[5] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 900 K.[8] Betraktad som en solliknande stjärna var den objekt för den första undersökningen vid Lick Observatory av radiell hastighet, som befanns variera på grund av en följeslagare.[10]

15 Sagittae är en misstänkt variabel,[4] som varierar mellan visuell magnitud +5,77 och 5,80 utan någon fastställd periodicitet.[4]

Följeslagare redigera

År 2002 konstaterades genom direktavbildning att orsaken till rörelsevariationen var en följeslagare, 15 Sagittae B.[11] Denna är en brun dvärg av spektralklass L4 ± 1,5 och med hög massa, bara några få Jupitermassor under gränsen för stjärnor, i en långtidsbana kring primärstjärnan. Avbildad med Keckteleskopet, var det den först observerade bruna dvärg kretsande kring en solliknande stjärna, som upptäckts genom avbildning. För närvarande är det den enda kända bruna dvärgen som både har en betydande påverkan på radiell hastighet hos primärstjärnan och som också har avbildats.

Den bruna dvärgen ansågs ursprungligen ha en cirkulär bana sett från polaxelriktningen med en halv storaxel på 14 AE.[8] Efter tio års ytterligare observationer fann man emellertid att den bruna dvärgens bana ses nästan från kanten och är betydligt mera excentrisk än vad den verkade vara när den först upptäcktes, men närmar sig nu primärstjärnan sett från jorden.[5]

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 Sagittae, 24 augusti 2020.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* 15 Sge – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=15+Sge&submit=SIMBAD+search. Läst 21 november 2017. 
  3. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b c d] ”NSV 12757” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=51381. Läst 1 juli 2019. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l] Crepp, Justin R.; et al. (June 2012). "The Dynamical Mass and Three-Dimensional Orbit of HR7672B: A Benchmark Brown Dwarf with High Eccentricity". The Astrophysical Journal. 751 (2): 14. arXiv:1112.1725. Bibcode:2012ApJ...751...97C. doi:10.1088/0004-637X/751/2/97. 97.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=98819. Läst 1 juli 2019. 
  7. ^ [a b c] Nidever, David L.; et al. (August 2002). "Radial Velocities for 889 Late-Type Stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 141 (2): 503–522. arXiv:astro-ph/0112477. Bibcode:2002ApJS..141..503N. doi:10.1086/340570.
  8. ^ [a b c] Liu, Michael C.; et al. (May 2002). "Crossing the Brown Dwarf Desert Using Adaptive Optics: A Very Close L-Dwarf Companion to the Nearby Solar Analog HR 7672". The Astrophysical Journal. 571 (1): 519–527. arXiv:astro-ph/0112407. Bibcode:2002ApJ...571..519L. doi:10.1086/339845.
  9. ^ "15 Sge". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-03-24.
  10. ^ Cumming, Andrew; et al. (December 1999). "The Lick Planet Search: Detectability and Mass Thresholds". The Astrophysical Journal. 526 (2): 890–915. arXiv:astro-ph/9906466. Bibcode:1999ApJ...526..890C. doi:10.1086/308020.
  11. ^ "Brown dwarf found around nearby sun-like star" (Press release). Kamuela, Hawaii: W. M. Keck Observatory. January 1, 2002. Retrieved August 13, 2019.

Externa länkar redigera