Šipan
Šipan (italienska: Giuppana) är en ö i Adriatiska havet. Ön tillhör Kroatien och har en yta på 16,22 km2[1]. Dess högsta topp Velji vrh når 243 m ö.h. Šipan ligger 17 km nordväst om Dubrovnik i södra Kroatien och är den största ön bland Elafiterna. Befolkningen uppgår till 436 invånare (2001).[2]
| Šipan | |
| Ö | |
| Land |  Kroatien
|
|---|---|
| Region | Dubrovnik-Neretvas län |
| Läge | Adriatiska havet |
| - koordinater | 42°43.41′N 17°52.55′Ö / 42.72350°N 17.87583°Ö |
| Huvudstad | Šipanska Luka |
| Högsta punkt | Velji vrh (243 m) |
| Höjd | 243 m |
| Area | 16,22[1] km² |
| Folkmängd | 436[2] (2001) |
| Befolkningstäthet | 32 invånare/km² |
| Geonames | 3190848 |
 | |
Orter redigera
Ön har två orter:
- Šipanska Luka har 237 invånare (2001)[2] och ligger på öns västra sida.
- Suđurađ har 199 invånare (2001)[2] och ligger på öns sydöstra sida.
Historia redigera
Ön kom tidigt att tillhöra republiken Dubrovnik och under 1500-talet uppförde flera förnäma adelsfamiljer från Dubrovnik, däribland familjen Sorkočević, sina sommarbostäder på ön.[3]
Arkitektur och kulturarv redigera
- På en höjd ovanför Šipanska Luka finns Furstepalatset (Knežev dvor) som uppfördes 1450 i gotisk stil.[3]
- I församlingskyrkan Heliga Stefan (Sveti Stjepan) finns målningen Jungfrun med barnet från 1400-talet av den venetianska målaren Panteleone.[3]
- I Suđurađ finns ett borgliknande sommarresidens uppfört under 1500-talet i renässansstil. Sommarbostaden är ett kulturminnesmärkt byggnadskomplex som tillhörde adelsfamiljen Stjepović-Skočibuha. I byggnadskomplexet ingår utöver sommarbostaden ett kapell samt två torn som skyddade residenset från pirater.
Transporter och kommunikationer redigera
Šipan är förbunden med fastlandet via färjeförbindelsen Dubrovnik-Lopud-Suđurađ och båtlinjen Dubrovnik-Koločep-Lopud-Suđurađ.
Öns två orter är förbundna via den 5,2 km vägen D122.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Duplančić Leder, Lea; Ujević, Tin; Čala, Mendi. ”Coastline lengths and areas of islands in the Croatian part of the Adriatic Sea determined from the topographic maps at the scale of 1:25 000” (på engelska) (
PDF). Geoadria. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160804095537/http://www.academa.si/zff/Duplancic_Cala_Ujevic_9_1-1.pdf. Läst 30 januari 2013.
- ^ [a b c d] Kroatiska statistiska centralbyrån (kroatiska)
- ^ [a b c] Dubrovniks turistförening Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. (kroatiska)
