İstanbul Başakşehir FK
İstanbul Başakşehir Futbol Kulübü (tidigare İstanbul Büyükşehir Belediyespor eller İstanbul BB) är en idrottsklubb i Istanbul i Turkiet. Klubben grundades 15 juni 1990.
| İstanbul Başakşehir FK | ||||
| Fotbollsklubb | ||||
.jpg) | ||||
| Grundinformation | ||||
|---|---|---|---|---|
| Grundad | 15 juni 1990 | |||
| Fullständigt namn | İstanbul Başakşehir Futbol Kulübü | |||
| Tidigare namn | İstanbul Büyükşehir Belediyespor (1990–2014) | |||
| Serie | Süper Lig | |||
| Ort |  Istanbul, Turkiet | |||
| Hemmaarena | Başakşehir Fatih Terim Stadium (kapacitet: 17 156) | |||
| Nyckelpersoner | ||||
| Ordförande | Göksel Gümüşdağ | |||
| Tränare | Emre Belözoğlu | |||
| Matchställ | ||||
| ||||
Den svenske landslagsmannen Samuel Holmén spelade i klubben från 2010 till 2013.
Klubben har i dag många verksamhetsgrenar, varav flera har representationslag på nationell eller internationell elitnivå:
Historia redigera
Klubben grundades 1990 på initiativ av Istanbuls borgmästare Nurettin Sözen, då tre stycken mindre klubbar från staden gick samman. Efter spel i de lägre divisionerna nådde klubben, under ledning av tränaren Abdullah Avci, till slut uppflyttning till högstaligan på våren 2007. Därefter dröjde det inte länge innan İstanbul Başakşehir blev en av Turkiets mest hatade klubbar. Huvudanledningen till kritiken som klubben fick var dess nära band till staten och president Recep Tayyip Erdoğan. Under sina sju första säsonger i högstaligan fick de även spela på landets största arena - Atatürk Olimpiyat Stadyumu, med kapacitet för 76 000 åskådare - trots att de inte lyckades locka mer än 2 000 åskådare till sina matcher.[1]
Efter avancemanget till högstaligan såg İstanbul Başakşehir snabbt till att etablera sig. Den första stora framgången kom 2011, då de nådde den turkiska cupfinalen. Straffläggning fick avgöra finalen mot Beşiktaş som İstanbul Başakşehir gick förlorande ur. Några månader efter finalförlusten valde också succétränaren Abdullah Avci att lämna för att bli förbundskapten för Turkiet. Utan Avci på tränarbänken gick det snabbt utför för klubben, och på våren 2013 var nedflyttningen från högstaligan ett faktum.
Det blev dock bara ett år i andradivisionen, vilken klubben vann direkt. På sommaren inför sin återkomst genomförde de såväl ett namnbyte - från İstanbul Büyükşehir Belediyespor till İstanbul Başakşehir - som en flytt till ett nytt distrikt i staden. Klubben flyttade även ut från Atatürk Olimpiyat Stadyumu och bytte hemmaarena till nybyggda Fatih Terim Stadium med kapacitet för 17 000 åskådare. Under sommaren 2014 återvände även den forna succétränaren Abdullah Avci till klubben och han guidade snabbt nykomlingen till toppen. Efter en minnesvärd säsong - inkluderat en 4-0-seger mot Galatasaray - nådde klubben en fjärdeplats under sin comebacksäsong i högstaligan och kvalificerade sig därmed för första gången för Europaspel.[2][1]
İstanbul Başakşehir såg efter sin framgångsrika 2014/2015-säsong till att bita sig fast i toppen. På sommaren 2015 värvades den forna turkiske storstjärnan Emre Belözoğlu in och klubben nådde åter en fjärdeplats i ligan. Sommaren 2016 rustade de så ytterligare och värvade bland annat in den tidigare Premier League-stjärnan Emmanuel Adebayor. Med värvningen av Adebayor såg klubben också till att lyfta i tabellen. Halvvägs in på säsongen 2016/2017 var İstanbul Başakşehir serieledare, efter att ha haft en obesegrad svit på 17 matcher, men trots det fick de nöja sig med dubbla andraplatser. I ligan fick de se Besiktas ta sig förbi och vinna titeln medan det återigen blev en finalförlust i cupen - då Konyaspor vann finalen efter straffläggning.
Andraplatsen följdes sedan upp av en stark start på säsongen 2017/2018. På sommaren hämtades etablerade spelare såsom Eljero Elia, Gaël Clichy och Gökhan Inler in. I kvalet till Uefa Champions League blev det förvisso ett uttåg mot Sevilla men de kvalificerade sig då istället för Europa League - klubbens första gruppspel i Europa. Halvvägs in på säsongen fortsatte İstanbul Başakşehir att skapa rubriker, då de lånade in nationens stora stjärna Arda Turan från Barcelona.[1] Det meriterade lagbygget fanns återigen med i titelstriden hela säsongen men fick till slut nöja sig med en tredjeplats, då de var tre poäng bakom mästarna Galatasaray.[3]
Spelare redigera
Truppen redigera
Målvakter | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nummer | Land | Spelare | Födelsedatum | Kom ifrån | |||
| 1 |
|
Volkan Babacan | 11 augusti 1988 | Manisaspor (-14)
| |||
| 13 |
|
Ahmet Kıvanç | 29 april 1998 | İstanbul Başakşehir
| |||
| 34 |
|
Mert Günok | 1 mars 1989 | Bursaspor (-17)
| |||
Försvarare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nummer | Land | Spelare | Födelsedatum | Kom ifrån | |||
| 3 | 
|
Gaël Clichy | 26 juli 1985 |  Manchester City (-17)
| |||
| 6 | 
|
Alexandru Epureanu | 27 september 1986 |  Anzji Machatjkala (-14)
| |||
| 23 | 
|
Aziz Behich | 16 december 1990 |  PSV Eindhoven (-19)
| |||
| 26 | 
|
Carlos Ponck | 13 januari 1995 |  Aves (-19)
| |||
| 33 |
|
Uğur Uçar | 5 april 1987 | Kardemir Karabükspor (-14)
| |||
| 37 | 
|
Martin Škrtel | 15 december 1984 |  Atalanta (-19)
| |||
| 75 |
|
Muhammed Sarıkaya | 3 januari 2002 | Bursaspor (-19)
| |||
| 80 | 
|
Júnior Caiçara | 27 april 1989 |  Schalke 04 (-17)
| |||
Mittfältare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nummer | Land | Spelare | Födelsedatum | Kom ifrån | |||
| 5 |
|
Mehmet Topal | 3 mars 1986 | Fenerbahce (-19)
| |||
| 7 | 
|
Edin Višća | 17 februari 1990 | Željezničar (-11)
| |||
| 11 |
|
Eljero Elia | 13 februari 1987 | Feyenoord (-17)
| |||
| 17 |
|
Irfan Can Kahveci | 15 juli 1995 | Gençlerbirliği (-17)
| |||
| 21 |
|
Mahmut Tekdemir 
|
20 januari 1988 | İstanbul Başakşehir
| |||
| 41 |
|
Berkay Özcan | 15 februari 1998 | Hamburger SV (-19)
| |||
| 44 | 
|
Azubuike Okechukwu | 19 april 1997 |  Pyramids FC (-19)
| |||
| 88 | 
|
Gökhan Inler | 27 juni 1984 | Besiktas (-17)
| |||
| 91 | 
|
Danijel Aleksić | 30 april 1991 |  Al-Ahli (-19)
| |||
Anfallare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nummer | Land | Spelare | Födelsedatum | Kom ifrån | |||
| 9 | 
|
Fredrik Gulbrandsen | 10 september 1992 |  Red Bull Salzburg (-19)
| |||
| 18 |
|
Muhammet Arslantaş | 27 januari 2001 | Bucaspor (-17)
| |||
| 19 | 
|
Demba Ba | 25 maj 1985 |  Shanghai Greenland Shenhua (-19)
| |||
| 27 |
|
Enzo Crivelli | 6 februari 1995 | SM Caen (-19)
| |||
| 70 |
|
Robinho | 25 januari 1984 | Sivasspor (-19)
| |||
Kända spelare redigera
|
Meriter redigera
- Süper Lig (1): 2019/2020 Andraplats 2016/2017 & 2018/2019
- TFF 1. Lig (1): 2013/2014
- TFF 2. Lig (2): 1992/1993 & 1996/1997
- Türkiye Kupası (0): Andraplats 2010/2011 & 2016/2017
Källhänvisningar redigera
- ^ [a b c] Kelly, James (1 mars 2018). ”BAŞAKŞEHIR: THE CONTROVERSIAL STATE-BACKED CLUB THREATENING TURKEY’S ESTABLISHED ORDER”. These Football Times. https://thesefootballtimes.co/2018/03/01/basaksehir-the-controversial-state-backed-club-threatening-turkeys-established-order/. Läst 17 januari 2019.
- ^ Crossman, Steve (25 november 2016). ”Istanbul Basaksehir: From crowds of 100 to top of the Turkish league”. BBC. https://www.bbc.com/sport/football/38107101. Läst 17 januari 2019.
- ^ Hafiz Mehmet, Fatih (19 maj 2018). ”Galatasaray becomes champion in Turkish Super League”. Anadolu Agency. https://www.aa.com.tr/en/sports/galatasaray-becomes-champion-in-turkish-super-league/1151484. Läst 17 januari 2019.
- ^ ”Squad”. Transfermarkt.com. https://www.transfermarkt.com/istanbul-buyuksehir-belediyespor/kader/verein/6890. Läst 7 maj 2020.