Östkustakalat

afrikansk fågel i familjen flugsnappare

Östkustakalat[2] (Sheppardia gunningi) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Östkustakalat
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteSheppardia
ArtÖstkustakalat
S. gunningi
Vetenskapligt namn
§ Sheppardia gunningi
AuktorHaagner, 1909

Utseende och läte redigera

Östkustakalaten är en liten (11–12 cm) trastliknande skogslevande fågel. Ovansidan är brun med puderblå anstrykning över vingtäckarna. På huvudet syns en liten vit fläck på tygeln. På undersidan är den orangefärgad på strupe och bröst, övergående i vitt på buk och flanker. Sången är snabb och ljus men inte särskilt högljudd, bestående av ett flertal korta fraser som ofta upprepas. Varningslätet är en serie pipiga "seep".[1]

Utbredning och systematik redigera

Östkustakalat delas in i fyra underarter:[3]

  • S. g. sokokensis - förekommer i kust- och skogsområden med vattendrag i sydöstra Kenya till östra Tanzania
  • S. g. gunningi – förekommer i sydöstra Moçambique
  • S. g. alticola – förekommer i östra Tanzania (Nguu Mountains)
  • S. g. bensoni – förekommer i låglandsområden i nordvästra Malawi

Familjetillhörighet redigera

Akalater liksom fåglar som rödhake, näktergalar, stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor behandlades tidigare som en trastar (Turdidae), men genetiska studier visar att den tillhör familjen flugsnappare (Muscicapidae).[4]

Status redigera

IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jan Willem Bowdewyn Gunning (1860-1912), holländsk zoolog som var direktör för Pretoria Museum 1897-1912.[5]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sheppardia gunningi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  5. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera