Östersunds stad
Östersunds stad var en tidigare kommun i Jämtlands län. Centralort var Östersund och kommunkod 1952-1970 var 2380.
| Östersunds stad fd kommun | |
 | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun, nu | Östersunds kommun |
| Centralort | Östersund |
| Inrättad | 23 oktober 1786 1 januari 1863 |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Östersunds kommun |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 52 kvadratkilometer () |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 63°10′39″N 14°38′29″E / 63.1775°N 14.641388888889°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkrets | Östersunds rådhusrätts domkrets |
| Koder | |
| Kommunkod | 2380 |
| Redigera Wikidata | |
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Östersunds stad. För orten se Östersund, för dagens kommun, se Östersunds kommun.
Innehåll
Administrativ historikRedigera
Östersund fick stadsprivilegier den 23 oktober 1786[1] och inrättades sedan som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Den 10 februari 1899 inrättades Odenslunds municipalsamhälle inom Brunflo landskommun. Detta inkorporerades i Östersunds stad den 1 januari 1918.[2]
Staden inkorporerade inte någon annan kommun i samband med kommunreformen den 1 januari 1952, dock så inkorporerades två områden från närliggande kommuner. Enligt beslut den 17 november 1950 överfördes den 1 januari 1952 till Östersunds stad och församling inkorporerades följande områden:[3]
- Från Rödöns landskommun och församling överfördes fastigheterna Kånkback 1:2-1:4, med 13 invånare och omfattande en areal av 0,49 km², varav allt land.
- Från Frösö köping och församling överfördes vissa områden med 149 invånare och omfattande en areal av 11,95 km², varav allt land.
Den 1 januari 1954 överfördes från Rödöns landskommun och Ås församling till Östersunds stad och församling ett område med 887 invånare och omfattande en areal av 6,87 km², varav 5,30 km² land.[4]
1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Östersunds stad ombildades därmed till Östersunds kommun.
Judiciell tillhörighetRedigera
Staden fick egen jurisdiktion med rådhusrätt den 1 april 1858,[1] som lydde under Svea hovrätt fram till 1948 och sedan under Hovrätten för Nedre Norrland. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Östersunds rådhusrätt blev då Östersunds tingsrätt.[5]
Kyrklig tillhörighetRedigera
I kyrkligt hänseende tillhörde staden förr Brunflo församling. Stadens område utbröts ur Brunflo församling 1821 för att bilda Östersunds församling.[6]
SockenkodRedigera
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2580[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
StadsvapnetRedigera
Blasonering: I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver.[8]
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 9 juni 1911. Vapnet förs idag av den nuvarande Östersunds kommun. Se artikeln om Östersunds kommunvapen för mer information.
GeografiRedigera
Östersunds stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 51,77 km², varav 48,20 km² land.[3]
Tätorter i staden 1960Redigera
I Östersunds stad fanns tätorten Östersund, som hade 23 930 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,6 %.[9]
Borgmästare i Östersunds stadRedigera
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid |
|---|---|---|
| 1858–1878 | Johan Julius Rosén | 1824–1889 |
| 1879–1916 | Isidor von Stapelmohr | 1849–1916 |
| 1917–1932 | Albert Olsén | 1863–1932 |
| 1933–1952 | Iwan Wikström | 1888–1965 |
| 1952–1970 | Åke Jansler | 1910–2002 |
PolitikRedigera
Mandatfördelning i valen 1919–1966Redigera
| Valår | V | S | ÖVR | SNF | C | FR | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1919 | 10 | 10 | 14 |
| 34 | 64,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1920 | 9 | 9 | 16 |
| 34 | 37,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1922 | 2 | 8 | 6 | 18 |
| 34 | 44,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1926 | 1 | 11 | 5 | 17 |
| 34 | 54,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1930 | 13 | 4 | 17 |
| 34 | 54,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1934 | 13 | 4 | 17 |
| 34 | 62,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1938 | 16 | 1 | 5 | 12 |
| 34 | 61,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1942 | 17 | 1 | 4 | 12 |
| 34 | 58,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1946 | 3 | 17 | 8 | 12 |
| 40 | 67,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1950 | 19 | 11 | 10 |
| 40 | 77,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 1 | 19 | 9 | 11 |
| 40 | 76,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 1 | 19 | 2 | 5 | 13 |
| 40 | 71,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 21 | 2 | 7 | 10 |
| 40 | 76,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 17 | 1 | 4 | 8 | 1 | 9 |
| 40 | 78,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ReferenserRedigera
FotnoterRedigera
- ^ [a b] Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1101
- ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 92-93
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 114. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Östersunds stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 30. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015