Österbottens infanteriregemente

Österbottens infanteriregemente var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren cirka 1626–1809. Förbandet var från 1733 indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från Österbotten, Finland.[1][2][3]

Österbottens infanteriregemente
Finland Ostrobothnia regiment uniforms 1779.jpg
Uniform m/1802 för Vasa regemente och Österbottens regemente (t.h.).
Officiellt namnÖsterbottens infanteriregemente
Datum1626–1710, 1710–1809
FörsvarsgrenSvenska armén
TypInfanteriet
StorlekRegemente
FörläggningsortVasa och Uleåborg
Kända slag och krigTrettioåriga kriget

Karl XI:s danska krig

Karl XII:s ryska fälttåg

Karl XII:s andra norska fälttåg
Hattarnas ryska krig
Gustav III:s ryska krig

Finska kriget

Befälhavare
RegementschefGustaf von Numers [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Kompanifana m/1686Pohjanmaan jalkaväkirykmentti lippu.jpg
Uniform 1783

HistorikRedigera

Österbottens regemente uppsattes i Österbotten, enligt ett påbud i 1634 års regeringsform. Det rekryterades genom utskrivningar fram till 1733, då yngre indelningsverket infördes i landskapet. Regementet deltog i Trettioåriga kriget 1642 vid Slaget vid Leipzig och i Karl XI:s danska krig 1676 vid slaget vid Lund.[2] År 1699 skeppades regementet till Riga för att där utgöra garnisonsförband. År 1701 förstärktes regementet genom att Österbottens tremänningar tillkom som en del av Österbottens regemente. År 1702 anslöts en av regementets bataljoner till Wolmar Anton von Schlippenbachs armé, medan den andra bataljonen kvarstod som garnisonsbesättning i Riga. År 1705 anslöts dock den kvarstående bataljonen i Riga till Adam Ludwig Lewenhaupts kår, vilken var på väg för att ansluta sig till den svenska huvudarmén utanför Starodub i västra Ryssland. Under marschen från Riga kom bataljonen att delta i slaget vid Lesna den 28 september 1708. Efter slaget underställdes återstoden av Åbo läns infanteriregementes ena bataljon Österbottens regemente, som i sin tur anslöts med en full bataljon till Närke-Värmlands regemente. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709, var upplöstes bataljonen vid kapitulationen vid Perevolotjna den 1 juli 1709. Regementets andra bataljon som kvarstod i Riga gick i rysk fångenskap i samband med Belägringen av Riga, där den svenska garnisonen kapitulerade den 4 juli 1710.[3]

Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland. Efter att regementet hade återuppsatts kom det att delta i stora nordiska kriget i Estland samt i hemlandet bland annat vid Kostianvirta ström 1713 och vid Napo 1714 i det som kallades stora ofreden. År 1718 ingick regementet i general Armfeldts avdelning i Karl XII:s andra norska fälttåg, där Armfeldts i augusti 1718 gick in med 7.500 man i Norge över Jämtland. År 1733 blev regementet indelt. Åren 1741–1743 deltog regementet i Hattarnas ryska krig. År 1756 uppgick Kajana gränskompani i regementet, vilket dock upphörde 1766 att verka som ett fredstida kompani. Åren 1757–1761 deltog regementet i Pommerska kriget och 1789 i Gustav III:s ryska krig vid slaget vid Parkumäki. Åren 1808–1809 deltog regementet i Finska kriget som en del av Johan August Sandels brigad och stred bland annat vid slaget vid Oravais. Regementets södra bataljonen kom senare att upplösas genom Hans Henrik Gripenbergs kapitulation till Ryssland i Kalix den 23 mars 1809. Den norra bataljonen ingick i Savolaxbrigaden och upplöstes i Umeå 1809.[3]

Ingående enheterRedigera

  1. Livkompaniet
  2. Överstelöjtnantens kompani
  3. Majorens kompani
  4. Lohteå kompani
  5. Kemi kompani
  6. Närpes kompani
  7. Pyhäjoki kompani
  8. Ilmola kompani

FörbandscheferRedigera

Nedan anges regementscheferna åren 1626–1809. Chefsbostället var Tottesund i Vörå.[1]

  • 1626–1631: Alexander von Essen
  • 1631–1641: Hans Claesson Kyle
  • 1641–1646: Johan Henriksson Fleming
  • 1646–1648: Herbert Glattsten
  • 1648–1657: Nils Bååt
  • 1657–1661: Anders Munck af Sommernäs
  • 1661–1673: Gustaf Henriksson Horn af Kanckas
  • 1673–1691: Detloff Hauenschildt
  • 1691–1705: Johan Herman von Campenhausen
  • 1700–1705: Axel Conrad von Wangersheim t.f.
  • 1706–1708: Erik Göran von Fitinghoff
  • 1708–1709: Karl Fredrik Meijerfelt  
  • 1711–1712: Otto Johan Maidel t.f.
  • 1714–1721: Frommolt von Essen af Zellie
  • 1717–1717: Henrik Georg Rehbinder t.f.
  • 1721–1721: Reinhold Henrik Horn af Rantzien t.f.
  • 1721–1725: Christer Henrik d'Albedyhll
  • 1725–1728: Joachim Georg von Ganschou
  • 1728–1739: Gustaf Creutz
  • 1739–1747: Joachim Georg von Ganschou
  • 1747–1757: Wilhelm Carpelan
  • 1756–1757: Erik Gustaf Lillienberg t.f.
  • 1758–1763: Jonas Cronstedt
  • 1758–1759: Carl Christian Gyldenär t.f.
  • 1763–1772: Gotthard Wilhelm Marcks von Würtenberg
  • 1772–1772: Augustin Wolfgang von Baltzar
  • 1772–1772: Erik Armfelt
  • 1772–1773: Axel Löwen
  • 1773–1773: Axel Fredrik Cronhielm af Hakunge t.f.
  • 1773–1781: Fredrik Magnus von Numers
  • 1781–1788: Sebastian Leijonhuvud
  • 1789–1790: Carl Gustaf Ehrnrooth
  • 1790–1794: Fredrik Arvidsson Posse
  • 1794–1809: Gustaf von Numers

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Österbottens infanteriregemente 1623-??-?? 1710-07-04
Österbottens infanteriregemente 1710-??-?? 1809-03-23
Chefsboställe och förläggningsort
Tottesund i Vörå (C) ????-??-?? ????-??-??
Vasa och Uleåborg (F) 1626-??-?? 1699-??-??
Riga (F) 1699-??-?? 1710-07-04
Vasa och Uleåborg (F) 1710-??-?? 1809-??-??

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ von Numers blev sista chefen för regementet.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 337-338
  2. ^ [a b] Österbottens regemente i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  3. ^ [a b c] ”Österbottens regemente”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_sf_infanteriet.htm#xl_Osterbottens-regemente. Läst 15 maj 2020. 
  4. ^ Basfakta om det indelta infanteriet i Gustav III armé Arkiverad 16 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.2012-01-12.

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

Petander, Carl-Birger J. (1978). Kungliga Österbottens regemente under slutet av svenska tiden. Vasa: Svensk-Österbottniska samfundet. ISBN 99-0242350-7