Wikipedia

Örsundsbro

tätort i Enköpings kommun, Sverige

Örsundsbro är en tätort i Enköpings kommun i Uppland, vid riksväg 55 mellan Uppsala och Enköping, cirka 20 kilometer nordost om Enköping.

Örsundsbro
Tätort
Handelsmuseet "Kappen" i Örsundsbro
Handelsmuseet "Kappen" i Örsundsbro
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Enköpings kommun
Distrikt Fröslunda distrikt, Gryta distrikt
Koordinater 59°44′3″N 17°18′30″Ö / 59.73417°N 17.30833°Ö / 59.73417; 17.30833
Area 140 hektar (2020)[2]
Folkmängd 1 422 (2020)[1][2]
Befolkningstäthet 10,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T0680[3]
Beb.områdeskod 0381TB108 (1960–)[4]
Geonames 2686286
Ortens läge i Uppsala län
Ortens läge i Uppsala län
Ortens läge i Uppsala län
Wikimedia Commons: Örsundsbro
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Orten delas av Örsundaån i en sydlig och en nordlig del. I ån går gränsen mellan Gryta och Fröslunda socknar, tillika gränsen mellan gamla Hagunda och Lagunda härader och före detta landskommuner. Örsundsbro är numera ett servicesamhälle. Varje höst sedan 1976 anordnas en stor marknad vid Mickelsmäss. År 2015 ändrades metoden för att avgränsa tätorter, varvid tätorten delades i två delar. Villaområdet Salnecke i norra delen av orten kom då att utgöra en egen tätort, Örsundsbro norra.[5] En liten bit från Örsundsbro ligger Salnecke slott strax väster om Gryta kyrka i Gryta socken.

Historik redigera

Trakten kan beskrivas som ett odlingslandskap omslutet av löv- och barrskog. Man tror att bron över Örsundaån funnits ända sedan 1050.[6] På 1800-talet rensades Örsundaån upp till Alstasjön för en farled som planerades ända till Västmanland (vilket inte blev av). Örsundsbro fick då regelbundna turer med ångbåt till Uppsala och Stockholm. Då anlades även en svängbro. 1941 svetsades bron igen. Järnvägsbron, som låg nedströms vägbron, förblev dock öppningsbar till 1960-talet. Som mest trafikerad var Örsundaån i början av 1900-talet, med betydande trafik.[7] Numera har Örsundsbro bara fritidsbåtar samt en gästhamn.

Uppsala-Enköpings Järnväg drogs genom Örsundsbro år 1911 och tågen stannade vid Örsundsbro järnvägsstation, som öppnade den 14 maj 1912. Järnvägen och stationen lades ned den 11 juni 1979.

Sedan länge har Örsundsbro varit en handelsplats. Många företag är etablerade på orten och Örsundsbro är känt för sin goda företagaranda.[8] Det första kooperativa företaget i Sverige startade 1850 i Örsundsbro.[9] Idéerna kom från England, där föreningen i Rochdale hade inlett sin verksamhet 1844. Den kooperativa utvecklingen i Sverige tog fart i slutet av 1800-talet. Kooperativa Förbundet (KF) bildades 1899.[10] Det finns bland annat flera outletbutiker i samhället. Det finns gott om företag som sysslar med mathantverk, bland annat flera gårdsbutiker som säljer ost, korv och bröd.[8]

En kommunal badplats, Alstabadet, ligger några kilometer från Örsundsbro. Badet har stor gräsyta, bryggor och omklädningshytter. Idrottsplatsen Åvallen vid Idrottsvägen i Örsundsbro är flitigt använd av skolan och idrottsföreningar. Där finns tre gräsplaner, en som är 65 gånger 105 meter och två som är 45 gånger 65 meter. I anslutning till Åvallen finns Örsundsbro Sporthall, där all inomhusidrott bedrivs. I hallen finns en läktare för cirka 200 personer. Inne i samhället finns handelsmuseet Kappen, den gamla biografen och ett snickerimuseum. På landsbygden runt omkring finns flera kulturella byggnader bevarade, bland annat Kvekgården från 1700-talet. Vidare finns här Lagunda skolmuseum (Nysätra skolmuseum), som ligger nära Nysätra kyrka, flera slott och tio medeltida kyrkor. I norra delen av bygden finns fornlämningar som visar på att här bodde människor redan på stenåldern.[8]

Fjärdhundraland är ett geografiskt landsbygdsturistområde i området mellan Västerås, Enköping, Stockholm, Uppsala och Sala. Fjädrundaland är även en ekonomisk förening, som bildades i Fjärdhundra år 2011. Föreningen tog sitt namn från det medeltida folklandet Fjädrundaland.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Örsundsbro 1950–2020[11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
 316
1960
  
 451
1965
  
 604
1970
  
 663
1975
  
 934
1980
  
 1 154
1990
  
 1 619 157
1995
  
 1 813 159
2000
  
 1 777 160
2005
  
 1 773 160
2010
  
 1 813 165
2015
  
 1 302 136
2020
  
 1 422 140
Anm.: Örsundsbro norra bröts ut 2015 till separat tätort.

Samhället redigera

Bankväsende redigera

Lagunda och Hagunda häraders sparbank grundades 1853, ursprungligen i Säva men senare med adress Örsundsbro.[13] Sparbanken upphörde 1910 och verksamheten övertogs av Uplands enskilda bank som därefter fanns kvar på orten under resten av bankens historia.[14][15][16] Kontoret drogs in av Nordbanken på 1990-talet. Orten fick med tiden ett nytt sparbankskontor genom att Sparbanken i Enköping. Detta lades ner år 2002.[17]

Föreningar redigera

 
Den gamla biografen i Örsundsbro.

Biografen i Örsundsbro invigdes 1925[18] och har efter uppehåll restaurerats med bidrag från Anders Wall.[19] 2002 var bion värd för en del av Uppsala Internationella Kortfilmfestival[20] Lagunda Hembygdsförening i Örsundsbro är en av Upplands största hembygdsföreningar med mycket aktiviteter. Under 1980-talet hade Örsundsbro en styrkelyftsklubb på elitnivå.[21] Bland andra Thomas Göthe Sjöström tävlade för klubben.

I Örsundsbro ligger schackföreningen SK 33 som har fostrat några av Sveriges bästa ungdomsspelare i schack, till exempel Carl Eidenert (vinnare i Skol-SM 2004, 2005 och 2006) och Mathias Bjerkliden (2:a i Skol-SM 2005, 2006 och 2008).

Se även redigera

Noter redigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 25 september 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Förändringar i antalet tätorter, 2010-2015” (excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3730f954f3d247c59b1e2f12e899db72/mi0810_2016a01_forandringar-i-antalet-tatorter-2010-2015.xlsx. Läst 10 januari 2017. 
  6. ^ alfalaget - Örsundsbro
  7. ^ Farleden i Örsundsån Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ [a b c] ”Enköpings turistinformation.”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210122055617/https://upplevenkoping.se/upplev-och-besok/besoksguide/platser/orsundsbro.html. Läst 26 januari 2021. 
  9. ^ UNT - Kooperation på en fri marknad
  10. ^ ”Coop. 110 år tillsammans”. Arkiverad från originalet den 2 november 2013. https://web.archive.org/web/20131102044900/https://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/Kooperativ-samverkan/Var-historia1/110-ar-tillsammans/. Läst 25 april 2014. 
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  13. ^ 1893 - BISOS. Y. Sparbanksstatistik. I. Sparbanker och folkbanker. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1893
  14. ^ Bidrag till Sveriges officiella statistik. Y) Sparbanksstatistik. I. Sparbanker och liknande penninginrättningar. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1910. Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sid. II
  15. ^ Vårt sparbanksväsen: 1893-1945, Emil Sommarin, 1945, sid. 45
  16. ^ Upplands enskilda bank i Sveriges statskalender 1921
  17. ^ "Fem Sparbankskontor läggs ned", Upsala Nya Tidning, 28 september 2001
  18. ^ Gamla Bion i Örsundsbro - Historia
  19. ^ UNT - Läsarnas upplänning: Anders Wall
  20. ^ Uppsala Internationella Kortfilmfestival - FESTIVALHISTORIA Arkiverad 5 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ EP - ÖSTK starkast i Uppland Arkiverad 3 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Örsundsbro&oldid=54186104”