Örkeneds socken

socken i Skåne

Örkeneds socken i Skåne, ingår sedan 1974 i Osby kommun och motsvarar från 2016 Örkeneds distrikt.

Örkeneds socken
Socken
Örkeneds kyrka ext4.jpg
LandSverige
LandskapSkåne
HäradÖstra Göinge härad
KommunOsby kommun
Bildadmedeltiden
Area160 kvadratkilometer
Upphov tillÖrkeneds kommun
Örkeneds församling
MotsvararÖrkeneds distrikt
TingslagVästra Göinge domsagas tingslag ()
Östra Göinge tingslag (–)
Karta
Örkeneds sockens läge i Skåne län.
Red pog.svg
Örkeneds sockens läge
i Skåne län.
Koordinater56°23′52″N 14°19′25″Ö / 56.39777778°N 14.32361111°Ö / 56.39777778; 14.32361111
Koder, länkar
Sockenkod1158
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Geonames8126733 (tryck Map marker.svg för karta)
Hembygds-
portalen
Örkeneds distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 236,36 kvadratkilometer varav 224,55 land. [1] År 2000 fanns här 3 054 invånare.[2] Tätorten Lönsboda med sockenkyrkan Örkeneds kyrka ligger i socknen.

HistorikRedigera

Under kriget mellan Sverige och Danmark 1675-1679 kom friskyttar och snapphanar att vara mycket verksamma i Örkened, vilket ledde till nedbränningen av Örkeneds socken 1678.

Administrativ historikRedigera

Socknen bildades vid slutet av 1500-talet som en utbrytning ur Glimåkra socken[3] och ingick tidigare i Östra Göinge härad.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Örkeneds församling och för de borgerliga frågorna bildades Örkeneds landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Osby kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Örkened, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Östra Göinge härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Livkompaniet och Skånska dragonregementet, Östra Göinge skvadron, Östra Göinge kompani.[4]

GeografiRedigera

Örkeneds socken ligger norr om Kristianstad med Immeln i söder. Socknen är en kuperad skogsbygd.[5][1][6]

Genom socknen, från nordväst mot sydöst, passerade järnvägen Älmhult-Sölvesborg, med stationer/hållplatser i Kärraboda, Duvhult, Lönsboda, Gylsboda och Esseboda. Persontrafiken på banan var i drift till 1984. Numera används den enbart för godstransporter mellan Södra stambanan i Älmhult och Volvos anläggningar i Olofström.

NäringslivRedigera

Sedan 1890-talet var länge Örkeneds främsta exportprodukt diabas, som används till monument, gravstenar eller fasadsten. Ett känt exempel är US Marine Corps Memorial vid Washington D.C., vars sockel består av diabas från Hägghult i Örkened.[7]

FornlämningarRedigera

Från stenåldern har tre boplatser påträffats.[5][8][9][6]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1299 Örken och är ett bygdenamn som innehåller örken, 'ödemark'.[10].

Namnet var tidigt Nykyrke socken.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Örkened socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Tomenius, John (1984). Den stora ofärden: snapphaneskildring från Göinge. Örkelljunga. ISBN 91-7586-188-7 
  4. ^ Adm historik för Örkeneds socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820131338/http://www.gemeneman.se/MinSommar2005.pdf. Läst 16 juni 2011.  (Sidan 3, rad 28-29.)
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Örkeneds socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Örkeneds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera