Öppna huvudmenyn

Örebro-Skebäcks järnväg (ÖSkbJ) var en normalspårig, 4,1 km lång järnväg från Örebro Sstambanan Krylbo-Mjölby,[3] i östlig riktning till Skebäck vid stadens gamla östra hamn[4] i Svartån. Banan finns kvar som ett normalspårigt industrispår.

Örebro-Skebäcks Järnväg
Örebro Skebäcks Järnväg.JPG
Örebro-Skebäcks Järnväg vid Eklunda hösten 2017
Allmänt
PlatsNärke
SträckaÖrebro S-Skebäck
Anslutande järnvägslinjerÖrebro-Svartå Järnväg
Stambanan Krylbo–Mjölby
Smalspår
Norra Östergötlands Järnvägar
Organisation
Invigd1904
ÄgareÖrebro stad (kommun) 12 januari 1904
TrafikoperatörStatens Järnvägar
Norra Östergötlands Järnvägar
Tekniska fakta
Längd4,1 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
ElektrifieradNej
Linjekarta
Örebro-Skebäcks Järnväg
km
Straight track
Statsbanan Hallsberg–ÖrebroÖrebro centralstation
Unknown BSicon "BHF-L" Unknown BSicon "exKBHFa-R"
0,0 Örebro S
Unknown BSicon "eABZgr" Unknown BSicon "exSTR"
SvartåbananSvartå
Unknown BSicon "ABZgr" Unknown BSicon "exSTR"
Statsbanan Hallsberg–ÖrebroHallsberg
Unknown BSicon "eKRWg+l" Unknown BSicon "exKRWgr"
TreskenespårSkebäck 1908-1951
Unknown BSicon "eKRZ" Unknown BSicon "exSTRr"
Norra Östergötlands JärnvägarPålsboda
Unknown BSicon "KRWl" Unknown BSicon "KRW+r"
Unknown BSicon "ENDEaq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Örebro pappersbruk
Unknown BSicon "eKDSTe"
4,1 SkebäckÖstra hamnen
Transverse water Transverse water
Svartån
Källor[1][2]

HistoriaRedigera

Koncession erhölls av enskilda personer den 31 december 1901. Den 25 april 1902 överläts den till Järnvägsaktiebolaget Örebro-Skebäck, och öppnades för godstrafik 12 januari 1904. Det har aldrig förekommit någon persontrafik. Byggkostnaden var 200 000 kr. Banan blev 1908 försedd med en tredje skena för den smalspåriga trafiken från Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ).[5]

Bolaget blev helägt av Örebro stad samma dag som banan öppnades för trafik.[6] Järnvägen hade inga egna fordon utan trafiken drevs av SJ och NÖJ.

Smalspårstrafiken upphörde 1951 efter att Svenska staten hade köpt NÖJ och SJ flyttade koltransporterna till normalspår mellan Norrköping och Örebro gasverk. Den tredje rälen revs snart upp. Allmän godstrafik lades ner 1/1 1956.[7][6]

Efter 1965 blev banan industrispår och finns fortfarande kvar. Pappersåtervinningen flyttade 2006 genom markbyte med kommunen till Törsjö i Marieberg[8] och den sista godskunden, Örebro pappersbruk, lade ner fabriken under 2010.[9][10] I området mellan Örebro pappersbruk och Svartån planeras[när?] bostadsbyggande vilket innebär att industrispåret måste flyttas.[11]

ReferenserRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Bäck, Lennart; Erikssohn, Alf (2004). Smalspåret Örebro Södra - Pålsboda : med bibanan till Skebäck ([Ny utökad uppl. och med nytt kap. Bibanan till Skebäck]). Örebro: Almby-Norrbyås hembygdsförening. Libris 9491518 
  • Handlingar rörande föreslagen jernvägsförbindelse mellan hågon af Örebro jernvägsstationer och hamnen eller alternativt södra sidan af Svartån vid eller nedom Skebäck. Örebro. 1901. Libris 3205453