Wikipedia

Hudiksvall

tätort i Hudiksvalls kommun, Sverige
(Omdirigerad från Åviks municipalsamhälle)
För andra betydelser, se Hudiksvall (olika betydelser).

Hudiksvall är en tätort och centralort i Hudiksvalls kommun, i landskapet Hälsingland och Gävleborgs län.

Hudiksvall
Tätort · Centralort
Storgatan
Storgatan
Slogan: Glada Hudik
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Hudiksvalls kommun
Distrikt Hudiksvalls distrikt, Hälsingtuna distrikt, Idenors distrikt
Koordinater 61°43′44″N 17°6′44″Ö / 61.72889°N 17.11222°Ö / 61.72889; 17.11222
Area
 - tätort 1 330 hektar (2020)[3]
 - kommun 4 524,18 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 16 559 (2020)[3]
 - kommun 37 645 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,5 inv./hektar
 - kommun 8 inv./km²
Grundad 1582
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Hudiksvall
Riktnummer 0650
Tätortskod T7120[4]
Beb.områdeskod 2184TC105 (1960–)[5]
Geonames 2704613
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Se kartdata överlagrat på...
Google		Kartdata
Wikimedia Commons: Hudiksvall
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Sjöbodarna, Strömmingssundet i Hudiksvall.
Hudiksvall omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Karta över Hudiksvall från 1790-talet
Äldre bebyggelse längs Hamngatan.
Folkets hus vid Rådhustorget.
Stadshotellet. Under hotellet passerar Ostkustbanan.
Vy från vykort; Storgatan, 1 maj 1905

Hudiksvall ligger längs kusten, längst inne i Hudiksvallsfjärden, vid E4 cirka 80 km söder om Sundsvall och cirka 130 km norr om Gävle. Hudiksvall är Sveriges 79:e största tätort, den största tätorten i Hälsingland och den tredje största i Gävleborgs län. Vid SCB:s senaste tätortsindelning år 2015 var invånarantalet 16 081 personer.[6]

Historia redigera

Från järnåldern har man funnit elva gravhögar. Dessa ligger delvis på ett litet gravfält. Vid sjön Lillfjärden har man funnit grunder efter den äldsta kyrkan. Man har också anträffat rester efter annan bebyggelse kring den äldsta kyrkan. Vidare har kulturlager under mark från den äldsta staden grävts ut. Ett flertal runstenar finns i området, Lista över Hälsinglands runinskrifter.

Staden Hudiksvall grundades 1582 av Johan III genom hopslagning av byarna Hudik och Vallen vid Hornåns mynning i Lillfjärden. Namnet "Hvdigsval" finns dock redan utmärkt på Carta Marina, den äldsta kartan över Norden, som trycktes i Venedig 1539. Då hade platsen länge varit en hamnplats med marknader och en knutpunkt i det nord-sydliga kommunikationsnätet. Spår av den första bebyggelsen är nästan helt förlorade.

Under början av 1600-talet flyttades staden, men det finns vitt skilda uppfattningar om vad detta berodde på och exakt när det skedde. Ett brev från 1615 anger att utflyttning skedde och att rådhuset hade rivits. En annan teori är att staden återuppbyggdes och flyttades som ett led i Gustav II Adolf stadsgrundningar från och med 1620-talet. 1622 finns ett kungligt beslut om att flytta staden och en kungsgård anlades. Stadsplanen med rutnätsmönster har troligen utförts av Olof Bure men den uppgiften är mycket osäker. Av den äldre stadsbilden finns Fiskarstan och östra stadskärnan; Rådhusparken var torgplats, lägena för Marknadsgatan, Fiskaregatan och Långgatan är desamma. Flera planer på att göra gatorna rakare strandade.[7]

Fiske, sjöfart, handel och hantverk var huvudnäringar. Den nya staden omgavs av ett tullstaket på land och en tullbom mot sjösidan. Liksom många andra städer i Norrland och Finland under 1600- och 1700-talet påverkades även Hudiksvall av det bottniska handelstvånget.

Hudiksvall har härjats av bränder åtskilliga gånger, bland annat 1670, 1714, 1792 och 1879.[8] Den mest omfattande branden anlades 1721 av ryssar. Endast kyrkan och en enda liten stuga, Rysstugan, kom att stå kvar efter den branden. Staden fick en ny stadsplan 1792 vid återuppbyggnaden efter ytterligare en storbrand. I östra delen av staden genomfördes då rätvinkligt rutnätsmönster, men de delar som inte brunnit fick behålla sitt tidigare utseende. De västra delarna reglerades med en stadsplan år 1823.[9]

Under 1800-talets sista hälft myntades uttrycket "Glada Hudik", till följd av träpatronernas livliga fester och stadens stora sällskapsliv.

Administrativa tillhörigheter redigera

Hudiksvalls stad omslöts av Idenors socken och Hälsingtuna socken där också delar av ortens bebyggelse kom att ligga. Före bildandet av staden 1582 låg Hudiksvall i Hälsingtuna socken. Vid kommunreformen 1862 blev staden en stadskommun och för socknarna inrättades landskommuner. Åviks municipalsamhälle inrättades 23 november 1906 i de två landskommunerna och denna utbröts ur landskommunerna 1911 och uppgick då i stadskommunen. I stadskommunen uppgick 1952 Idenors socken/landskommun och 1965 Hälsingtuna socken/landskommun med 1952 varefter Hudiksvalls bebyggelsen bara upptog en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Hudiksvalls stad i Hudiksvalls kommun med Hudiksvall som centralort.[10]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 2002 till Hudiksvalls församling med mindre delar i Hälsingtuna församling och Idenors församling. Från 2002 tillhörde orten Hudiksvall-Idenors församling med delar från 2010 i Hälsingtuna-Rogsta församling. Och från 2014 till den sammanslagna Hudiksvallsbygdens församling.[11][12]

Orten ingick till 1945 i domkretsen för Hudiksvalls rådhusrätt, därefter till 1948 i Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag, för att därefter till 1971 ingå i Norra Hälsinglands domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Hudiksvall i Hudiksvalls domsaga.[13]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Hudiksvall 1950–2020[14][15]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
 8 756
1960
  
 11 961
1965
  
 12 667
1970
  
 14 351
1975
  
 15 004
1980
  
 14 675
1990
  
 14 949 987
1995
  
 15 395 971
2000
  
 14 996 971
2005
  
 14 850 971
2010
  
 15 015 1 008
2015
  
 16 081 1 299
2020
  
 16 559 1 330
Anm.: Sammanvuxen med Sanna 1970 och med Maln, Hede och Sörrå, Måsta och Björka 2015.

Ortnamnet redigera

År 1560 stavades ortnamnet Hoffvidvickzvaldh, vilket i sig har bynamnet Hudik, som ursprungen bestod av ordet Huvudvik, vilket är ett namn på nuvarande Lillfjärden. Efterledet vall åstyftar vall = "grässlänt". Namnet betyder Hudiks del av vallen.

Glada Hudik redigera

I över hundra år har folk sagt Glada Hudik när de pratar om Hudiksvall. Kanske myntades uttrycket redan under 1800-talets första hälft när Hudiksvalls borgerskap gjorde sig känt för ett glatt och otvunget sällskapsliv och en översvallande gästfrihet. Slutet av 1800-talet under trähandelns dagar, gjorde träpatronerna sitt bästa för att leva upp till epitetet när de hade glada dagar i Hudiksvall och drack punsch på det nybyggda stadshotellet.

Geografi redigera

Av tätorten ligger stadsdelarna Djuped, Sandvalla, Sanna, Håstahöjden, Håsta samt Visvall i området för Hälsingtuna socken och Förorten Idenor inom Idenor sockenområde.

Tätorten genomkorsas av Ostkustbanan. Dellenbanan utgår från Hudiksvall mot Ljusdal. Området ligger kring den inre delen av Hudiksvallsfjärden. Europaväg 4 passerar utanför tätorten.

Det var i Hudiksvall, tillsammans med Kalmarsund, som man först började plantera ut Kanadagåsen i Sverige på 1930-talet. Under vår och sensommar kan man vid Lillfjärden observera ett stort antal av en av Sveriges mest sällsynta fåglar, fjällgåsen, som valt denna lilla sjö mitt i en tätort som rastplats.

Stråsjöleden, en av många pilgrimsleder till Nidaros, börjar i Hudiksvall. Leden går till Storsjö, där den sedan uppgår i Jämt-Norgevägen.

Öar och skärgård redigera

Helt avskiljt från tätorten ligger öarna Agön, Drakön, Olmen, Kråkön och Bålsön i Bottenhavet.

Bålsön ligger utanför Hornslandet, vilket tillhör Rogsta församling. Bålsösundet avskiljer ön från fastlandet. Bålsö fiskeläge ligger på ön, som i övrigt är en del av Bålsöns naturreservat.

Agöarkipelagen ligger i sydost och gränsar till Njutånger socken i väster. Sockengränsen mellan Njutånger och Hudiksvall går i Kråksundet mellan Innerstön (i Njutånger) och Kråkön (i Hudiksvall). Emellerid ligger Lindmansudden på Innerstön samt Granskären i Hudiksvalls stad. Den största ön, Agön, samt Kråkön ingår i Agön-Kråköns naturreservat medan den däremellan liggande mindre Drakön ingår i Drakön-Tihällarnas naturreservat.

Trossamfund redigera

I Hudiksvall finns Svenska kyrkan med Hudiksvall-Idenors församling och Hudiksvalls kyrka, Katolska kyrkan med Jesu Hjärtas katolska kapell i Sörforsa[16], Pingstkyrkan med Höglidenkyrkan [17] samt Missionskyrkan[18] och Baptistkyrkan[19]. Där finns även ett Rikets sal med Jehovas vittnen.

Idrott och motion redigera

Tre motionsspår finns på olika sidor av stan, på väster vid Fridhem, i norr strax ovanför gymnasiet, och i öster vid Björkberg, varav den östra har stått som värd för SM i längdskidor ett antal gånger, senast i januari 2005. I västra delen av staden finns också en skidbacke, Hede Vid norra infarten ligger Hagmyrens travbana.

I centrum finns ett badhus med gym, solarium och inomhushall. 1939 byggdes Glysisvallen med fotbollsplan, läktare, löparbanor och hockeyrink. 1989 fick Hudiksvall där sin första ishockeyhall och 2007 anlades även en konstgräsplan på Glysisvallen. 1999 fick Hudiksvall också en stor och modern inomhushall i det f.d. såghuset på industriområdet Håstaholmen, det som på 1960-talet var norra Europas största sågverk.

Flera idrottsföreningar finns, Strands IF, fotbollslaget Hudiksvalls Förenade Fotboll (HUFF), hockeylaget HHC och innebandylaget IBK Hudik. Framgångsrikast på senare år är Hudiksvalls IF:s skidsektion vars sprintåkare Björn Lind vann två OS-guld i Turin 2006. I vinter-OS 2010 i Vancouver vann Daniel Richardsson OS-guld i stafett och upprepade detta vid OS 2014 i Sotji. Där vann han också brons på 15 km. Vasaloppet 2010, 2011 och 2012 vanns av Jörgen Brink.

Näringsliv redigera

Handel redigera

Enligt SCB:s avgränsning av handelsområden för år 2015 fanns ett sammanhängande område i centrala Hudiksvall med koden H2184001 som omfattade 57 arbetsställen för detaljhandel med runt 350 anställda.[20] Där ingick bland bland annat Salutorget, affärer längs med Västra Tullgatan, Storgatan och Drottninggatan samt galleriorna Guldsmeden, Fyren och Bryggeriet.

Historiskt hette den lokala konsumentföreningen Hudiksvalls kooperativa handelsförening. Efter sammanslagningar 1962 blev den Norra Hälsinglands konsumtionsförening.[21] Den uppgick 1966 i Gävlebaserade Konsum Alfa (numera Coop Mitt). Ett Domusvaruhus invigdes den 5 april 1962.[22] Domus lades ner år 2001[23] och gjordes om till gallerian Fyren.[24] I maj 2000 hade Konsum öppnat en ny Prixbutik (från 2007 Coop Extra, senare Stora Coop) vid Bergsjövägen i Furulund.[25][26][27]

Hösten 2004 öppnade Lidl en butik i Hudiksvall[28] och en Hemköpbutik lade ner varefter denna kedja bara hade kvar butiken i Bryggeriet.[29] I november 2009 nyinvigdes tidigare Ica Kvantum i stadens norra del som en Ica Maxi.[30]

Bankväsende redigera

Hudiksvalls sparbank grundades 1848. Den bytte namn till Hälsinglands sparbank 2011, men är alltjämt fristående.

Hudiksvall hade en så kallad filialbank från 1850-talet.[31] År 1872 öppnade Sundsvalls enskilda bank ett avdelningskontor. Några år senare etablerade även Helsinglands enskilda bank ett kontor i Hudiksvall.[32] År 1876 upphörde filialbanken.

År 1889 drog Sundsvallsbanken in sitt kontor. Kort därefter etablerades två lokala banker Hudiksvalls bank och Hudiksvalls folkbank.[33] Den 1 december 1905 öppnade Sundsvallsbanken åter kontor i Hudiksvall.[34] Hudiksvalls bank uppgick år 1917 i Sundsvallsbanken. Samma år etablerade Stockholms handelsbank (snart omdöpt till Svenska Handelsbanken) ett kontor i Hudiksvall[35] och Mälareprovinsernas bank tog över Helsingebanken, varefter den hade ett kontor innan den senare uppgick i Svenska Handelsbanken.[36] Folkbanken hade år 1910 ombildats till Hudiksvalls kreditbank och uppgick 1920 i Uplands enskilda bank. År 1932 överlät Uplandsbanken sitt kontor på Svenska Handelsbanken.[37] Senare etableringar var Skandinaviska banken som öppnade den 14 september 1965[38] och PKbanken som öppnade 1982.[39]

Den 31 mars 2009 lade SEB ner sitt kontor i Hudiksvall.[40] Nordea och Handelsbanken hade fortsatt kontor i staden jämte sparbanken.

Kända personer från Hudiksvall redigera

Se listan Personer från Hudiksvall

Se även redigera

Noter redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 13 januari 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  7. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 430 ff
  8. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 398.
  9. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 433
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  12. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  13. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  15. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  16. ^ Jesuhjärtaskapell
  17. ^ Höglidenkyrkan
  18. ^ Missionskyrkan
  19. ^ Baptistförsamlingen
  20. ^ ”Handelsområden 2015; arbetsställen, anställda, areal, överlapp tätorter, koordinater”. Statistiska centralbyrån. 16 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/detaljhandelns-geografi/pong/tabell-och-diagram/handelsomraden/handelsomraden-2010/. 
  21. ^ Hudiksvallstidningen, 29 januari 1962
  22. ^ När Domus kom till stan, Arkiv Gävleborg, 3 december 2012
  23. ^ "Kundprotest mot varuhus- nedläggning", Hudiksvalls Tidning, 2 februari 2001
  24. ^ "Hudiks nya galleria snart klar", Hudiksvalls Tidning, 19 september 2001
  25. ^ Hudiksvall får ny stormarknad, Fri Köpenskap, 16 mars 1999
  26. ^ "Vinsten går tillbaka till människorna Vi ska vara ett lokalt alternativ Willys påverkar märklig lite", Arbetarbladet, 19 september 2001
  27. ^ "En ny vår för Konsum", Ljusnan, 14 december 2007
  28. ^ "Lidl har slagit upp portarna i Hudik", Hudiksvalls Tidning, 3 december 2004
  29. ^ Fyra nypremiärer, Dagens Handel, 1 december 2004
  30. ^ När Kvantum blev Maxi, Helahälsingland, 3 november 2009
  31. ^ Wallenberg, André Oskar i Nordisk familjebok (första upplagan, 1893)
  32. ^ 1876-1880 Gävleborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 5. Åren 1876-1880. Gävleborgs län, s. 29
  33. ^ 1886-1890 Gävleborgs län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 7. Åren 1886-1890. Gävleborgs län, s. 22
  34. ^ Sundsvallsbankens afdelningskontor i Hudiksvall, Hudiksvalls Nyheter, 11 september 1905
  35. ^ Handelsbanken öppnar afdelningskontor i Hudiksvall, Svenska Dagbladet, 26 januari 1917
  36. ^ Aktiebolaget Mälareprovinsernas bank i Sveriges statskalender 1921
  37. ^ Uplandsbanken har försålt sina norrlandskontor, Svenska Dagbladet, 10 augusti 1932
  38. ^ Skandinaviska banken, Svenska Dagbladet, 11 september 1965
  39. ^ Årsredovisning 1982 Arkiverad 12 mars 2022 hämtat från the Wayback Machine., PKbanken
  40. ^ Sista dagen på SEB, Helahälsingland, 31 mars 2009

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hudiksvall&oldid=54158127#Administrativa_tillhörigheter”