Åsblåvinge, Pseudophilotes vicrama, är en fjärilsart som först beskrevs av Frederic Moore 1865.[2] Enligt Catalogue of Life ingår taxonet istället som två underarter till Pseudophilotes baton,[4] Pseudophilotes baton vicrama (Moore, 1865) (Asien) och Pseudophilotes baton schiffermuelleri (Hemming, 1929) (Europa).[2] Åsblåvinge går inte att skilja från Pseudophilotes baton på yttre karaktärer, men det finns tydliga skillnader i genitalierna.[2] Åsblåvinge ingår i släktet Pseudophilotes och familjen juvelvingar.[2][4][5] Enligt den finländska rödlistan är arten akut hotad, CR, i Finland.[3] Artens livsmiljö är torra, öppna sandmarker bevuxna med backtimjan och gärna med markstörning, som militära övningsområden och gräsmarker vid flygfält.[2]

Åsblåvinge
Status i Europa: Nära hotad[1]
Status i Finland: Akut hotad[3]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamInsekter
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
UnderordningGlossata
(orankad)Dagfjärilar
Rhopalocera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljJuvelvingar
Lycaenidae
UnderfamiljÄkta juvelvingar
Polyommatinae
TribusBlåvingar
Polyommatini
SläktePseudophilotes
ArtÅsblåvinge
Pseudophilotes vicrama
Vetenskapligt namn
§ Pseudophilotes vicrama
Auktor(Moore, 1865)
Synonymer

Vetenskapligt:

  • Philotes astabene Hemming, 1932[4]
  • Philotes postschiffermulleri Verity, 1946[4]
  • Philotes vicrama (Moore, 1865)[2]
  • Polyommatus vicrama Moore, 1865[4][2]
  • Scolitantides vicrama (Moore, 1865)[2]

Svenskt:

  • Timjanblåvinge[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Utbredning redigera

Utbredningsområdet omfattar östra Europa (västerut till Italien, Österrike, Tyskland, Polen, de baltiska staterna och Finland) samt vidare österut via Turkiet, Afghanistan, norra Indien till västra Kina och Sibirien (östgräns i Sacha). I Finland, där den tidigare varit utbredd i södra delarna av landet finns den endast på ett fåtal lokaler i Satakunta och möjligen även i Savolax. Arten är ännu ej påträffad i Sverige eller i övriga Norden.[2]

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ van Swaay, C., Wynhoff, I., Verovnik, R., Wiemers, M., López Munguira, M., Maes, D., Sasic, M., Verstrael, T., Warren, M. & Settele, J. (2010). ”Eastern Baton Blue Pseudophilotes vicrama. The IUCN Red List of Threatened Species 2010: e.T174348A7054952.. https://www.iucnredlist.org/species/174348/7054952. Läst 5 april 2024. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Pseudophilotes vicrama (Moore, 1865), åsblåvinge”. Artfakta. SLU Artdatabanken. 2024-03-26. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/201138. Läst 5 april 2024. 
  3. ^ [a b] Marko Mutanen, Lauri Kaila (2019). ”Harjusinisiipi – Pseudophilotes vicrama (på finska/svenska/engelska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.60833. Läst 5 april 2024. 
  4. ^ [a b c d e] Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Vandepitte, L., Hobern, D., Schalk, P., DeWalt, R. E., Ma, K., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Adlard, R., Adriaenssens, E. M., et al. (26 mars 2024). Pseudophilotes baton vicrama (Moore, 1865). Catalogue of Life. doi:https://doi.org/10.48580/dfz8d. https://www.catalogueoflife.org/data/search?facet=rank&facet=issue&facet=status&facet=nomStatus&facet=nameType&facet=field&facet=authorship&facet=extinct&facet=environment&limit=50&offset=0&q=Pseudophilotes%20vicrama&sortBy=taxonomic. Läst 5 april 2024. 
  5. ^ Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors). (2003). PSEUDOPHILOTES baton vicrama Moore, 1865. The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). World Wide Web electronic publication.. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=204752. Läst 5 april 2024. 

Externa länkar redigera