Öppna huvudmenyn

Åke Harnesk

Åke Harnesk, född 5 maj 1926 i Göteborg[1], död 23 april 2018 i Kungsbacka,[2] var en svensk skådespelare, dansare och revyartist.

Åke Harnesk
Född5 maj 1926
Göteborg
Död23 april 2018 (91 år)
Kungsbacka
Andra namnKarl-Åke Harnesk
IMDb SFDb

Innehåll

BiografiRedigera

Efter Calle Flygare Teaterskola engagerades Harnesk vid Oscarsteatern under fem säsonger, bland annat som Harry i My Fair Lady 19591961, och som Sigismund i Vita Hästen 1961. 1963 gjorde han succé i Min syster och jagScalateatern och samma år kom han till Stora Teatern i Göteborg som blev hans hemmascen i 20 år. Bland hans många operettroller kan nämnas Boni i Csardasfurstinnan, Lilleman i Stoppa världen, titelrollen i Orfeus i underjorden och konferencieren i Cabaret. Det sista Harnesk spelade på Stora Teatern var Animalen med musik av Lars Johan Werle och libretto av Tage Danielsson. Från 1975 spelade Harnesk i tio revyer hos Hagge GeigertLisebergsteatern, där hans komiska förmåga fick blomma ut. Harnesk fanns även med i flera av de revybetonade radioserier som Kjell Kraghe producerade från Strömstad. Han avslutade sin scenkarriär med rollen som doktor Einstein i farsen Arsenik och gamla spetsar 1987.

Harnesk filmdebuterade 1959 i Göran Genteles Sängkammartjuven. Han medverkade i sammanlagt nio filmer fram till 1979. Han har även medverkat i TV-serierna Mor gifter sig (1979), Polisen som vägrade ge upp (1984) och Polisen och domarmordet (1993).[1][3]

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1958 Collin Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Ivo Cramér Oscarsteatern[4]
1959 Åskådare My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[5]
1961 Noah Claypole Oliver!
Lionel Bart
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[6]
Sigismund Sülzheimer Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Egon Larsson Oscarsteatern[7]
1962 Beltramini Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Ivo Cramér Oscarsteatern[8]
1963 Byling Lås in Era döttrar
Laurie Johnson, Lionel Bart och Bernard Miles
Ivo Cramér Oscarsteatern[9][10]
1968 Motel Spelman på taket
Joseph Stein, Jerry Bock och Sheldon Harnick
Leon Feder Stora Teatern[11]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Åke Harnesk”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66267&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3d%C3%85ke+Harnesk%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 9 april 2014. 
  2. ^ https://www.familjesidan.se/?utf8=%E2%9C%93&client=familjesidan&per_page=12&search=%C3%A5ke+harnesk&agency=&newspapers=&order_by=created_at&direction=desc
  3. ^ ”Åke Harnesk”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0363650/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 9 april 2014. 
  4. ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015. 
  5. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  6. ^ Folke Hähnel (15 september 1961). ”'Oliver' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-09-15/250/20. Läst 22 augusti 2015. 
  7. ^ Folke Hähnel (7 december 1961). ”Värdshuset Vita Hästen åter öppnat på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-07/332/16. Läst 22 augusti 2015. 
  8. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 
  9. ^ ”Lås in Era döttrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25693&pos=92. Läst 26 juni 2015. 
  10. ^ Folke Hähnel (22 februari 1963). ”Oscars: Sedesam våldtäktsmusical”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-02-22/52/18. Läst 31 augusti 2015. 
  11. ^ Barbro Hähnel (17 februari 1968). ”Charmig och elegant 'Spelman' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-02-17/46/14. Läst 4 augusti 2018.