Ärkebiskop av Uppsala

ledartitel inom Svenska kyrkan
(Omdirigerad från Ärkebiskopen av Uppsala)

Ärkebiskopen av Uppsala är Svenska kyrkans primas och främsta företrädare. Ärkebiskopen och biskopen av Uppsala leder tillsammans Uppsala stift. Ärkebiskopen ansvarar själv för Uppsala kontrakt och ledningen av domkapitlet. Ärkebiskopen är ordförande i Svenska kyrkans kyrkostyrelse, i biskopsmötet, Kyrkomötets läronämnd och är kyrkans ledande företrädare i förhållande till andra samfund, nationellt och internationellt, samt kyrkans främsta röst i samhällsdebatten. Ärkebiskopsämbetet har under 1900-talet allt mer utvecklats till en nationell ledningsfunktion för Svenska kyrkan.[1]

Ärkebiskopen av Uppsala
Ärkebiskopens vapen
Uppsala stift
Ärkebiskopens kansli
TitelHans Högvördighet
ResidensÄrkebiskopsgården, Uppsala
SäteUppsala domkyrka
Nomineras avde röstberättigade i ärkebiskopsvalet
Väljs avSvenska kyrkans samtliga stiftsstyrelser och domkapitel, kyrkostyrelsen, samt diakonerna, prästerna och särskilda elektorer från Uppsala stift
Förste innehavareStefan
Inrättat1164
Webbplatssvenskakyrkan.se/arkebiskopen
Ärkebiskopsgården i Uppsala
Uppsala domkyrka

Det har funnits biskopar i Uppsala sedan tiden då den svenska kungen Inge den äldre regerade under 1100-talet. De styrdes av ärkebiskopen av Hamburg-Bremen tills Uppsala gjordes till ett ärkestift 1164. Ärkebiskopen i Lund (som då tillhörde Danmark) förklarades som primas i Sverige, vilket innebär att det var hans rätt att välja och viga Uppsalas ärkebiskop genom att ge honom en pallium. För att få självständighet reste Folke Johansson Ängel i 1274 till Rom och prästvigdes direkt av påven. Denna process utvecklades så att till sist ingen ärkebiskop av Uppsala var i Lund efter Olov Björnsson, år 1318. År 1457 tilläts ärkebiskopen Jöns Bengtsson påven att förklara sig som primat i Sverige. Uppsala (då en by) var ursprungligen belägen ett par kilometer norr om den nuvarande staden, i det som idag kallas Gamla Uppsala. År 1273 flyttades ärkestiftet tillsammans med relikerna av kung Erik den helige till köpingen Östra Aros, som från och med då heter Uppsala. År 1531 blev Laurentius Petri utvald till ärkebiskop av kung Gustav Vasa. Gustav Vasa tog denna rättighet från påven och gjorde därmed Sverige protestantiskt.

Sedan 1990 har Uppsala stift två biskopar; ärkebiskopen och stiftsbiskopen. Nya ärkebiskopar tas sedan 1990-talet emot vid en mottagningsgudstjänst i Uppsala domkyrka under stor samverkan av kyrkoledare från andra kyrkor.[2]

Lista över ärkebiskopar av Uppsala stift redigera

Katolska ärkebiskopar av Uppsala katolska ärkestift redigera

  1. Stefan 1164–1185
  2. Johannes 1185–1187
  3. Petrus 1187–1197
  4. Olof Lambatunga 1198–1206
  5. Valerius 1207–1219
  6. Olof Basatömer 1224–1234
  7. Jarler 1236–1255
  8. Laurentius 1257–1267
  9. Folke Johansson (Ängel) 1274–1277
  10. Jakob Israelsson 1278–1281
  11. Magnus Bosson 1285–1289
  12. Johan 1290–1291
  13. Nils Allesson 1295–1305
  14. Nils Kettilsson 1308–1314
  15. Olof Björnsson 1315–1332
  16. Peter Filipsson 1332–1341
  17. Heming Nilsson 1342–1351
  18. Peter Tyrgilsson 1351–1366
  19. Birger Gregersson 1367–1383
  20. Henrik Karlsson 1383–1408
  21. Jöns Gerekesson 1408–1422
  22. Johan Håkansson 1422–1432
  23. Olof Larsson 1432–1438
  24. Nils Ragvaldsson 1438–1448
  25. Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 1448–1467
  26. Jakob Ulfsson 1469–1515
  27. Gustaf Trolle 1515–1521
  28. Johannes Magnus 1523–1531 (i exil i Rom från 1526)
  29. (Olaus Magnus) 1544–1557 (i exil i Rom)

Evangelisk-lutherska ärkebiskopar i Uppsala stift redigera

  1. Laurentius Petri Nericius 1531–1573
  2. Laurentius Petri Gothus 1574–1579
  3. Andreas Laurentii Björnram 1583–1591
  4. Abraham Angermannus 1594–1599
  5. Nicolaus Olai Bothniensis 1599–1600
  6. Olaus Martini 1601–1609
  7. Petrus Kenicius 1609–1636
  8. Laurentius Paulinus Gothus 1637–1646
  9. Johannes Canuti Lenaeus 1647–1669
  10. Laurentius Stigzelius 1670–1676
  11. Johannes Baazius d.y. 1677–1681
  12. Olof Svebilius 1681–1700
  13. Erik Benzelius den äldre 1700–1709
  14. Haquin Spegel 1711–1714
  15. Mattias Steuchius 1714–1730
  16. Johannes Steuchius 1730–1742
  17. Erik Benzelius den yngre 1742–1743
  18. Jakob Benzelius 1744–1747
  19. Henric Benzelius 1747–1758
  20. Samuel Troilius 1758–1764
  21. Magnus Beronius 1764–1775
  22. Carl Fredrik Mennander 1775–1786
  23. Uno von Troil 1786–1803
  24. Jacob Axelsson Lindblom 1805–1819
  25. Carl von Rosenstein 1819–1836
  26. Johan Olof Wallin 1837–1839
  27. Carl Fredrik af Wingård 1839–1851
  28. Hans Olof Holmström 1852–1855
  29. Henrik Reuterdahl 1856–1870
  30. Anton Niklas Sundberg 1870–1900
  31. Johan August Ekman 1900–1913
  32. Nathan Söderblom 1914–1931
  33. Erling Eidem 1931–1950
  34. Yngve Brilioth 1950–1958
  35. Gunnar Hultgren 1958–1967
  36. Ruben Josefson 1967–1972
  37. Olof Sundby 1972–1983
  38. Bertil Werkström 1983–1993
  39. Gunnar Weman 1993–1997
  40. K.G. Hammar 1997–2006
  41. Anders Wejryd 2006–2014
  42. Antje Jackelén 2014–2022
  43. Martin Modéus 2022–

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Hansson, Klas (2014). Svenska kyrkans primas. Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914–1990. Studia Historico-Ecclestiastica Upsaliensis 47. Uppsala. ISBN 978-91-554-8897-0 
  2. ^ Hansson, Docent Klas (2017). Mottagning av ärkebiskop. Från tillträde i enkelhet till offentlig pompa. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1143192/FULLTEXT01.pdf 

Externa länkar redigera