Ängssyra (Rumex acetosa) L. (även kallad röd ängssyra) är en flerårig ört i familjen slideväxter.

Ängssyra
Nordens flora Rumex acetosa.jpg

Tavla 359 i Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora
  • 1. Jordstam, bladrosett, stjälkbas
  • 2. Hanblomställning
  • 3. Honblomställning
  • 4. Fruktställning
  • 5. Hanblomma, förstoring × 5
  • 6. Honblomma, förstoring × 15
  • 7. Kalken kort före fruktens mognad,
         förstoring × 5
  • 8. Nöten, ituskuren, förstoring × 5
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljSlideväxter
Polygonaceae
SläkteSkräppor
Rumex
ArtÄngssyra
R. acetosa
Vetenskapligt namn
§ Rumex acetosa
AuktorL.
Omogna frukter
Omogna frukter
Hitta fler artiklar om växter med

BeskrivningRedigera

Ängssyra känns igen på sina pillika blad och enkönade blommor.

Den är jämfört med de flesta skräppor lågväxande, vanligen ej högre än 5 – 7 dm. Stjälken och bladen är mjuka.

Ängssyran är tvåbyggare, med han- och honblommor på skilda växtindivider. Hanblomman har 6 ståndare; honblomman 3 pistiller.

SynonymerRedigera

Underarter och varieteterRedigera

Det finns några underarter, varieteter av ängssyra och svenska synonymer:

  • Rumex acetosa L. subsp. acetosa vanlig ängssyra Kromosomtal 2n = 14
    • Rumex acetosa subsp. acetosa var. serpentinicola Rune smal ängssyra. Finns bara på serpentinberg i fjällen.
  • Rumex acetosa subsp. lapponicus Hiitonen, 1933 lappsyra
  • Rumex acetosa subsp. alpestris Á Löve, 1944
  • Rumex acetosa subsp. pseudoxyria Tolm.
  • Rumex acetosa subsp. thyrsiflorus (Fingerh.) Čelak., 1886
  • Rumex acetosa subsp. thyrsiflorus (Fingerh.) Hayek, 1908

HabitatRedigera

Ängssyra är allmän över hela Norden, högt upp i fjällen.

I Jotunheimen upp till 1 880 m ö h.

Ej ursprunglig i Nordamerika.

UtbredningskartorRedigera

BiotopRedigera

Torra ängar, slänter.

EtymologiRedigera

  • Rumex är romarnas namn på växten syra.
  • Artepitetet acetosa kommer från latin acetosus = sur, syrlig med syftning på bladens smak.

AnvändningRedigera

Ängssyran har använts och odlats troligen i tusentals år, men i Skandinavien dokumenterats först på 1600-talet.[1]

MatRedigera

Växten har varit viktig inom den samiska matkulturen[1], och har använts för att syra mjölk, vilket gör den mer hållbar. Dess blad kan användas puréeade i soppor och redningar eller hela i sallader. Bladen har ätits av barn som vallade eller vaktade boskap, både som ett slags godis och som tillskott till den övriga dieten.[1] Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är mildast. De vildväxande varianterna har en skarpare smak, på grund av den högre halten av oxalsyra. Denna höga oxalsyrehalt skyddar växten mot sniglar och snäckor. Oxalsyra är giftigt - små mängder ängssyra är ofarligt, men vid större intag kan den vara dödlig.

Ängssyrans rot och frukter kan vara ingredienser i nödbröd.[3]

FolkmedicinRedigera

Krossade blad från ängssyra kan användas på sår.[4]

VäxtfärgningRedigera

Roten kan användas för växtfärgning, och ger en gul färg.

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Svanberg, Ingvar (2012-12-09). ”The use of wild plants as food in pre-industrial Sweden” (på engelska). Acta Societatis Botanicorum Poloniae 81 (4): sid. 317–327. doi:10.5586/asbp.2012.039. ISSN 2083-9480. https://pbsociety.org.pl/journals/index.php/asbp/article/view/asbp.2012.039. Läst 11 november 2018.