Öppna huvudmenyn

Ängssyra (Rumex acetosa) L. (även kallad röd ängssyra) är en flerårig ört i familjen slideväxter.

Ängssyra
Nordens flora Rumex acetosa.jpg

  • 1. Jordstam, bladrosett, stjälkbas
  • 2. Hanblomställning
  • 3. Honblomställning
  • 4. Fruktställning
  • 5. Hanblomma, förstoring × 5
  • 6. Honblomma, förstoring × 15
  • 7. Kalken kort före fruktens mognad,
         förstoring × 5
  • 8. Nöten, ituskuren, förstoring × 5
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljSlideväxter
Polygonaceae
SläkteSkräppor
Rumex
ArtÄngssyra
R. acetosa
Vetenskapligt namn
§ Rumex acetosa
AuktorL.
Synonymer
  • Acetosa agrestis Raf.
  • Acetosa amplexicaulis Raf.
  • Acetosa angustata Raf.
  • Acetosa bidentula Raf.
  • Acetosa fontanopaludosa (Kalela) Holub
  • Acetosa hastifolia Schur
  • Acetosa hastulata Raf.
  • Acetosa magna Gilib.
  • Acetosa officinalis Gueldenst. ex Ledeb.
  • Acetosa olitoria Raf.
  • Acetosa pratensis Mill.
  • Acetosa pratensis Garsault nom. invalid
  • Acetosa pratensis
        ssp. fontanopaludosa
        (Kalela) Tzvelev
  • Acetosa subalpina Schur
  • Exochorda davidiana Baill.
  • Lapathum acetosa Scop.
  • Lapathum pratense Lam.
  • Nuttallia cerasiformis Torr. & A.Gray
  • Nuttallia davidiana (Baill.) Baill.
  • Osmaronia bracteosa Greene
  • Osmaronia cerasiformis
        (Torr. & A.Gray ex Hook. & Arn.) Greene
  • Osmaronia demissa Greene
  • Osmaronia laurina Greene
  • Osmaronia obtusa Greene
  • Osmaronia padiformis Greene
  • Rumex acetosa ssp. biformis
        (Lange) Valdés Berm. & Castrov.
  • Rumex acetosa ssp. fontanopaludosus
        (Kalela) Hyl.
  • Rumex acetosa var. fontanopaludosus
        (Kalela) Hyl.
  • Rumex acetosa L. ssp. pratensis
        (Wallr.) A.Blytt & O.C.Dahl
  • Rumex acetosa L. ssp. serpentinicola
        (Rune) Nordh.
        (ssp. acetosa var. serpentinicola)
  • Rumex alpestris Jacq.
  • Rumex alpestris ssp. lapponicus
        (Hiitonen) Jalas
  • Rumex arifolius L.f. (ssp. lapponicus)
  • Rumex biformis Lange
  • Rumex fontanopaludosus Kalela
  • Rumex haematinus Kihlm. (ssp. acetosa)
  • Omogna frukter
    Omogna frukter
    Hitta fler artiklar om växter med

    Innehåll

    BeskrivningRedigera

    Ängssyra känns igen på sina pillika blad och enkönade blommor.

    Den är jämfört med de flesta skräppor lågväxande, vanligen ej högre än 5 – 7 decimeter. Stjälken och bladen är mjuka. Ängssyran är tvåbyggare, med han- och honblommor på skilda växtindivider.

    Hanblomman har 6 ståndare; honblomman 3 stift.

    Underarter och varieteterRedigera

    Det finns några underarter, varieteter av ängssyra och svenska synonymer:

    • Rumex acetosa ssp. acetosa
      • Vanlig ängssyra - ssp. acetosa var. acetosa
      • Smal ängssyra - ssp. acetosa var. serpentinicola. Finns bara på serpentinberg i fjällen.
    • Fjällängssyra (ssp. lapponicus)
    • Lappsyra (Rumex acetosa ssp. lapponicus)
    • Rumex acetosa ssp. alpestris
    • Rumex acetosa ssp. pseudoxyria
    • Rumex acetosa ssp. thyrsiflorus

    HabitatRedigera

    Ängssyra är allmän över hela Norden, högt upp i fjällen.

    I Jotunheimen upp till 1 880 m ö h

    Ej ursprunglig i Nordamerika

    UtbredningskartorRedigera

    BiotopRedigera

    Torra ängar, backar

    EtymologiRedigera

    • Rumex är romarnas namn på växten syra.
    • Artepitetet acetosa kommer från latin acetosus = sur, syrlig med syftning på bladens smak.

    AnvändningRedigera

    Ängssyran har använts och odlats troligen i tusentals år, men i Skandinavien dokumenterats först på 1600-talet.[1]

    MatRedigera

    Växten har varit viktig inom den samiska matkulturen[1], och har använts för att syra mjölk, vilket gör den mer hållbar. Dess blad kan användas puréeade i soppor och redningar eller hela i sallader. Bladen har ätits av barn som vallade eller vaktade boskap, både som ett slags godis och som tillskott till den övriga dieten.[1] Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är mildast. De vildväxande varianterna har en skarpare smak, på grund av den högre halten av oxalsyra. Denna höga oxalsyrehalt skyddar växten mot sniglar och snäckor. Oxalsyra är giftigt - små mängder ängssyra är ofarligt, men vid större intag kan den vara dödlig.

    Ängssyrans rot och frukter kan vara ingredienser i nödbröd.[3]

    FolkmedicinRedigera

    Krossade blad från ängssyra kan användas på sår.[4]

    VäxtfärgningRedigera

    Roten kan användas för växtfärgning, och ger en gul färg.

    Externa länkarRedigera

    KällorRedigera

    1. ^ [a b c] Svanberg, Ingvar (2012-12-09). ”The use of wild plants as food in pre-industrial Sweden” (på en). Acta Societatis Botanicorum Poloniae 81 (4): sid. 317–327. doi:10.5586/asbp.2012.039. ISSN 2083-9480. https://pbsociety.org.pl/journals/index.php/asbp/article/view/asbp.2012.039. Läst 11 november 2018.