Ängsgökbi

ett bi i släktet gökbin och familjen långtungebin

Ängsgökbi, Nomada fabriciana, är ett bi i släktet gökbin och familjen långtungebin.[1][2]

Ängsgökbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteGökbin
Nomada
ArtÄngsgökbi
Nomada fabriciana
Vetenskapligt namn
§ Nomada fabriciana
Auktor(Linné, 1767)[1]
Synonymer

Apis fabriciana Linnaeus, 1767[2]
Nomada germanica Panzer 1799[3]
Nomada fabriciella Kirby 1802[3]
Nomada quadrinotata Kirby 1802[3]
Nomada nigricornis Olivier 1811[3]

Nomada nigrita Schenck 1861[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Arten är vanligen svart på huvud inklusive antenner, mellankropp, ben och bakkroppens första tergit[a]; resten av bakkroppen är rödaktig, ibland med små, gula fläckar på sidorna av tergit 2. Ibland kan kinden, käkarna, första segmentet på antennerna samt skenben och/eller fötterna på de främsta benen vara röda. Kroppslängden varierar mellan 7 och 10 mm.[4]

Ekologi redigera

Som alla gökbin är arten en boparasit,[4] som lägger sina ägg i bon av andra, solitära bin, där larven äter upp värdägget eller värdlarven och livnär sig på det insamlade pollenet[5]. Denna art lägger ägg i bon av sandbina ängssandbi och parksandbi.[4]

Ängsgökbiet har två generationer per år: En tidig, som flyger i mars till juni (april till maj i Norden) och en sen, som flyger i juni till augusti (juni till juli i Norden).[4][6] Den sena generationen är påtagligt mindre än den tidiga.[6]

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från ett flertal olika familjer, som korgblommiga växter (maskrosor, tusensköna och stånds), vattenklöverväxter (som vattenklöver), väddväxter (som åkervädd), grobladsväxter (som veronikasläktet), törelväxter (som törelsläktet), nejlikväxter (som stjärnblommor), (rosväxter (som smultron) och videväxter (som videsläktet).[3]

Utbredning redigera

Ängsgökbiet finns i södra, västra och centrala Europa[6] norrut till Skottland[3] och södra Sverige[4]. Frågan om arten finns i Turkiet är osäker; Internationella naturvårdsunionen (IUCN) hävdar att arten är endemisk för Europa (det vill säga bara finns där)[6], medan Artdatabanken[4] och Bees Wasps & Ants Recording Society[3] anger att arten finns i området i fråga.

I Sverige finns arten från Skåne till östra delarna av Götaland, inklusive Halland men exklusive Gottland. Arten förefaller expandera i landet.[4]

Arten saknas i Finland.[7]

Kommentarer redigera

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Nomada fabriciana (Linné, 1767)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=767319. Läst 8 juli 2023. 
  2. ^ [a b] Amiet, F., Herrmann, M., Müller, A. & Neumeyer, R. (2007). Nomada fabriciana (Linnaeus, 1767) | ängsgökbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103228/details?lang=sv. Läst 8 juli 2023. 
  3. ^ [a b c d e f g h] G R Else (2020). Nomada fabriciana (Linnaeus, 1767)” (på engelska). Bees, Wasps, and Ants Recording Society. https://bwars.com/index.php/bee/apidae/nomada-fabriciana. Läst 8 juli 2023. 
  4. ^ [a b c d e f g] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Ängsgökbi Nomada fabriciana. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/nomada-fabriciana-103228/detaljer. Läst 8 juli 2023. 
  5. ^ Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Gökbin Nomada. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/nomada-1005541/detaljer. Läst 8 juli 2023. 
  6. ^ [a b c d] Smit, J. 2013 Nomada fabriciana . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 juli 2023.
  7. ^ Juho Paukkunen (2019). ”Gökbin – Nomada. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204673. Läst 8 juli 2023. 

Externa länkar redigera