Wolfpriset i fysik

Wolfpriset i fysik är ett av sex Wolfpris. Det har sedan 1978 delats ut årligen. De andra prisen är jordbruksvetenskap, kemi, medicin, matematik och konst. Priset består av ett diplom och 100 000 dollar.

Pristagare redigera

År	Namn	Nationalitet	Motivering
1978	Chien-Shiung Wu	Kina / USA	för hennes utforskning av svag växelverkan som hjälpte utformningen av den precisa formen och den icke-konserverade pariteten av denna naturkraft.
1979	George Eugene Uhlenbeck	Nederländerna / USA	för hans upptäckt, ihop med S.A. Goudsmit, av elektronens spinn.
1979	Giuseppe Occhialini	Italien	för hans bidrag till upptäckterna av elektronparproduktionen och den laddade pionen.
1980	Michael Fisher Leo Kadanoff Kenneth Wilson	USA USA USA	för nyskapande utvecklingar som kulminerade i den generella teorin om det kritiska beteendet av övergången mellan olika termodynamiska tillstånd av materia.
1981	Freeman Dyson Gerard 't Hooft Victor Weisskopf	Storbritannien / USA; Nederländerna; Österrike / USA	för deras enastående bidrag till teoretisk fysik, speciellt utvecklingen och tillämpningen av kvantfältsteorin.
1982	Leon Lederman Martin L. Perl	USA USA	för deras experimentella upptäckt av oväntade nya partiklar som fastslog en tredje generation av kvarkar och leptoner.
1983/1984	Erwin Hahn	USA	för hans upptäckt av kärnans spinnekon och fenomenet självinducerad transparens.
	Peter Hirsch	Storbritannien	för hans utveckling av användandet av transmissionselektronmikroskopet som ett universellt instrument i studiet av kristallin materia.
	Theodore Maiman	USA	för hans skapande av den första fungerande lasern, trenivårubinlasern.
1985	Conyers Herring Philippe Nozieres	USA Frankrike	för deras stora bidrag till den grundläggande teorin om solider, speciellt elektronernas beteende i metaller.
1986	Mitchell Feigenbaum	USA	för hans nyskapande teoretiska studier som demonstrerar den universella karaktären av icke-linjära system, vilket har möjliggjort det systematiska studiet av kaos.
1986	Albert Libchaber	Frankrike / USA	för hans lysande experimentella demonstration av övergången till turbulens och kaos i dynamiska system.
1987	Herbert Friedman	USA	för hans nyskapande undersökningar av solens röntgenstrålar.
1987	Bruno Rossi Riccardo Giacconi	Italien / USA Italien / USA	för upptäckten av solexterna röntgenkällor och klargörandet av deras fysiska processer.
1988	Roger Penrose Stephen Hawking	Storbritannien Storbritannien	för deras lysande utveckling av den allmänna relativitetsteorin, där de har visat på nödvändigheten av kosmologiska singulariteter och har klargjort fysiken bakom svarta hål. I detta arbete har de i hög grad utökat vår förståelse för universums ursprung och möjliga öde.
1989	Pris ej utdelat
1990	Pierre-Gilles de Gennes David J. Thouless	Frankrike; Storbritannien / USA	för en stor skara av nyskapande bidrag till vår förståelse av komplexa kondenserade materiasystems organisation, de Gennes speciellt för hans arbete om makromolekylär materia och flytande kristaller och Thouless speciiellt för hans oordnande och lågdimensionella system.
1991	Maurice Goldhaber Valentine Telegdi	USA; Schweiz / USA	för deras separata inflytelserika bidrag till kärn- och partikelfysik, speciellt de kring svag växelverkan med leptoner.
1992	Joseph Taylor	USA	för hans upptäckt av en radiopulsar i omlopp och hans utnyttjande för att verifiera den allmänna relativitetsteorin med hög precision.
1993	Benoît Mandelbrot	Frankrike / USA	genom att ha insett den vidsträckta förekomsten av fraktaler och utvecklingen av matematiska verktyg för att beskriva dem har han ändrat vår syn på naturen.
1994/1995	Vitaly L. Ginzburg	Ryssland	för hans bidrag till teorin om supraledning och teorin om högenergiprocesser i astrofysik.
1994/1995	Yoichiro Nambu	Japan / USA	för hans bidrag till elementärpartikelteori, däribland insikten om spontan symmetribrytnings roll i analogi med supraledningsteori, och upptäckten av färgsymmetrin i stark växelverkan.
1995/1996	Pris ej utdelat
1996/1997	John Archibald Wheeler	USA	för hans nyskapande bidrag till fysiken om svarta hål, kvantgravitation, och till teorierna om kärnspridning och kärnklyvning.
1998	Yakir Aharonov Michael V. Berry	Israel Storbritannien	för upptäckten av topologiska och geometriska kvantfaser, speciellt Aharonov-Bohm-effekten, Berryfasen och deras införlivning i många fält inom fysiken.
1999	Dan Shechtman	Israel	för den experimentella upptäckten av kvasikristaller, operiodiska solider med långvarande ordning, som har inspirerat till utforskningen av ett nytt grundläggande materiatillstånd.
2000	Raymond Davis Jr. Masatoshi Koshiba	USA Japan	för deras nyskapande observationer av astronomiska fenomen genom neutrinoobservation, och på så sätt skapandet av det framträdande fäldet neutrinoastronomi.
2001	Pris ej utdelat
2002/2003	Bertrand Halperin Anthony Leggett	USA; Storbritannien / USA	för essentiella insikter i ett vitt omfång i kondenserad materia-fysik: Leggett om den lätta heliumisotopens supraflytande egenskaper och makroskopiska kvantfenomen; och Halperin om tvådimensionell smältning, oordnade system och starkt växelverkande elektroner.
2004	Robert Brout François Englert Peter Higgs	Belgien Belgien Storbritannien	för pionjärarbete som har lett till insikter om massgeneration, när lokal gaugesymmetri realiseras asymmetriskt i den subatomära världen.
2005	Daniel Kleppner	USA	för nyskapande arbete inom vätesystems atomfysik, inkluderande forskning på väte-masern, Rydbergatomer och Bose-Einstein-kondensat.
2006/2007	Albert Fert Peter Grünberg	Frankrike Tyskland	för deras oberoende upptäckter av det gigantiska magnetoresistansfenomenet (GMR), och därmed skapandet av ett nytt forskningsfält och tillämpningar kända som spintronik som använder elektronens spinn för att lagra och transportera information.
2008/2009	Pris ej utdelat
2010	John F. Clauser Alain Aspect Anton Zeilinger	USA Frankrike Österrike	för deras grundläggande konceptuella och experimentella bidrag till kvantfysikens grundvalar, särskilt en alltmer sofistikerad serie av tester av Bells olikheter eller utökningar därav med användning av sammanflätade kvanttillstånd.
2011	Maximilian Haider Harald Rose Knut Urban	Tyskland Tyskland Tyskland	för deras utveckling av aberrationskorrigerad elektronmikroskopi, som tillåter observation av enskilda atomer med pikometerprecision, vilket revolutionerat materialvetenskapen.
2012	Jacob D. Bekenstein	Israel	för hans arbete om svarta hål.
2013	Peter Zoller Ignacio Cirac	Österrike Spanien	för banbrytande teoretiska bidrag till kvantinformationsbehandling, kvantoptik och kvantgasernas fysik.
2014	Pris ej utdelat
2015	James D. Bjorken	USA	för att ha förutspått skalning i djupt inelastisk spridning, som har lett till identifiering av nukleonens punktlika beståndsdelar. Han gjorde ett viktigt bidrag till utrönandet av den starka kraftens natur.
2015	Robert P. Kirshner	USA	för att ha skapat en grupp, miljö och inriktning som möjliggjorde för hans doktorander och postdoktorer att avslöja accelerationen i universums expansion.
2016	Yoseph Imry	Israel
2017	Didier Queloz	Schweiz
2017	Michel Mayor	Schweiz