Wikipedia

William Trevor

William Trevor, KBE, ursprungligen William Trevor Cox, född 24 maj 1928 i Mitchelstown i County Cork, död 20 november 2016 i Somerset i England,[4] var en irländsk författare. Han skrev framförallt noveller, men var också framgångsrik som romanförfattare och dramatiker. Han har skrivit Felicias resa, som filmatiserades av Atom Egoyan.

William Trevor
Född24 maj 1928
Mitchelstown, County Cork, Irländska fristaten
Död20 november 2016 (88 år)
Somerset, England, Storbritannien
YrkeFörfattare
NationalitetIrländare Irland
Språkengelska[1][2][3]
Verksam1958 -
Genrerpoesi

Liv och gärning redigera

William Trevor föddes 1928 och växte upp i ett protestantiskt hem i olika orter i grevskapet Cork, Irland. Familjen flyttade ofta och han gick på 13 olika skolor.[5] Efter studierna arbetade Trevor först som lärare i Irland och England, och sedan i sju år som träsnidare. Han lade av när hans första barn föddes och inkomsten inte var tillräckligt. Familjen flyttade till London där Trevor fick plats på ett reklambolag, något han tyckte var mycket tråkig och enligt sig själv saknade begåvning för. Under tiden som reklamare började han skriva skönlitterärt.[6] 1964 publicerades hans roman Av den gamla skolan som blev en succé och vann Hawthornden Prize. Trevor, 36 år gammal, sade då upp sig från sitt arbete och blev författare på heltid. Han flyttade med sin fru till landsbygden i Devon där de bott sedan dess. Han tillbringade även mycket tid i Toscana och regelbundet besökt Irland.[5]

Trevors arbetssätt var att skriva på många olika projekt samtidigt, lägga undan texter och sedan återkomma efter flera månader för att se om de gav ett tillräckligt levande intryck. Han skrev aldrig på dator utan enbart på skrivmaskin. Han såg sig själv som "en novellförfattare som också skriver romaner".[5] Han har sedan många år ett kontrakt med tidskriften The New Yorker som publicerar hans noveller. I media har han ofta titulerats som en av världens bästa levande novellförfattare. Särskilt har han fått beröm för sina skildringar av osympatiska figurer.[7]

Trots att han bodde i England under hela sin författarkarriär såg sig Trevor alltjämt som en irländsk författare i en irländsk tradition. Han sade att han aldrig ville lämna Irland, utan enbart gjorde det för försörjningens skull. Han menade dock att hans skrivande skulle ha sett annorlunda ut om han inte bott i England, att kännedomen om den engelska nationalkaraktären berikat hans författarskap och att han beundrade många delar av den engelska kulturen, såsom dess förkärlek för excentriker.[6]

Bibliografi redigera

Romaner
  • A Standard of Behaviour (Hutchinson, 1958)
  • Av den gamla skolan (The Old Boys) (Bodley Head, 1964; på svenska 1967)
  • The Boarding House (Bodley Head, 1965)
  • The Love Department (Bodley Head, 1966)
  • Mrs Eckdorf in O'Neill's Hotel (Bodley Head, 1969)
  • Miss Gomez and the Brethren (Bodley Head, 1971)
  • Elizabeth Alone (Bodley Head, 1973)
  • Färdvägar (The Children of Dynmouth) (Bodley Head, 1976; på svenska 1984)
  • The Distant Past (Poolbeg Press, 1979)
  • Andras världar (Other People's Worlds) (Bodley Head, 1980; på svenska 1983)
  • Ödets narrar (Fools of Fortune) (Bodley Head, 1983; på svenska 1985)
  • Kvällar på Alexandra (Nights at the Alexandra) (Hutchinson, 1987; på svenska 1988)
  • The Silence in the Garden (Bodley Head, 1988)
  • Two Lives (Viking Press, 1991)
  • Juliet's Story (Bodley Head, 1992)
  • Felicia's Journey (Viking, 1994)
  • Death in Summer (Viking, 1998)
  • The Story of Lucy Gault (Viking, 2002)
  • Love and Summer (Viking, 2009)
Novellsamlingar
  • The Day We Got Drunk on Cake and Other Stories (Bodley Head, 1967)
  • The Ballroom of Romance and Other Stories (Bodley Head, 1972)
  • Angels at the Ritz and Other Stories (Bodley Head, 1975)
  • Lovers of their Time (Bodley Head, 1978)
  • Beyond the Pale (Bodley Head, 1981)
  • The Stories of William Trevor (Penguin, 1983)
  • The News from Ireland and Other Stories (Bodley Head, 1986)
  • Family Sins and Other Stories (Bodley Head, 1989)
  • Outside Ireland: Selected Stories (Viking, 1992)
  • The Collected Stories (Penguin, 1993, 2003)
  • After Rain (Viking, 1996)
  • Cocktails an Doney's (Bloomsbury Classics, 1996)
  • The Hill Bachelors (Viking, 2000)
  • A Bit On the Side (Viking, 2004)
  • Cheating At Canasta (Viking, 2007)
  • Bodily Secrets (Penguin Great Loves, 2007) - samling av tidigare utgivna noveller
  • Collected Stories, Volumes I & II (Penguin, 2009) - samling av tidigare utgivna noveller
Dramatik
  • Play for Today: O Fat White Woman (1971)[8]
  • The Old Boys (Davis-Poynter, 1971)
  • A Night with Mrs da Tanka (Samuel French, 1972)
  • Going Home (Samuel French, 1972)
  • Marriages (Samuel French, 1973)
  • Scenes from an Album (Co-Op Books, 1981)
Övrigt
  • A Writer's Ireland: Landscape in Literature (Thames & Hudson, 1984)
  • The Oxford Book of Irish Short Stories (Oxford University Press, 1989)
  • Excursions in the Real World: Memoirs (Hutchinson, 1993)

Utmärkelser redigera

  • 1965: Hawthornden Prize för Av den gamla skolan
  • 1970: Nominerad till Bookerpriset för Mrs. Eckdorf in O'Neill's Hotel
  • 1975: Royal Society of Literature för Angels at the Ritz and Other Stories
  • 1976: Whitbread Award för Färdvägar
  • 1976: Allied Irish Banks Prize for fiction för Färdvägar
  • 1976: Heinemann Award for Fiction för Färdvägar
  • 1976: Nominerad till Bookerpriset för Färdvägar
  • 1980: Giles Cooper Award för Beyond the Pale
  • 1982: Giles Cooper Award för Autumn Sunshine
  • 1982: Jacob's Award för TV-filmatiseringen av The Ballroom of Romance
  • 1983: Whitbread Prize för Fools of Fortune
  • 1991: Nominerad till Bookerpriset för Reading Turgenev
  • 1994: Whitbread Prize Best Novel för Felicia's Journey
  • 1999: David Cohen Prize
  • 2001: Irish Literature Prize
  • 2002: Irish PEN Award
  • 2002: Nominerad till Bookerpriset för The Story of Lucy Gault
  • 2002: Nominerad till Whitbread Award för The Story of Lucy Gault
  • 2003: Kerry Group Irish Fiction Award
  • 2008: Bob Hughes Lifetime Achievement Award in Irish Literature

Källor redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n50011670, läs online, läst: 21 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, läs onlineläs online, läst: 21 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Irish writer William Trevor dies aged 88
  5. ^ [a b c] Adams, Tim (2 augusti 2009). ”William Trevor: the keen-eyed chronicler” (på engelska). The Observer. http://www.guardian.co.uk/theobserver/2009/aug/02/tim-adams-william-trevor. Läst 4 oktober 2012. ”I think of myself as a story writer who also writes novels.” 
  6. ^ [a b] Stout, Mira (1989). ”William Trevor, The Art of Fiction No. 108” (på engelska). The Paris Review (110). http://www.theparisreview.org/interviews/2442/the-art-of-fiction-no-108-william-trevor. Läst 4 oktober 2012. 
  7. ^ Allardice, Lisa (5 september 2009). ”A life in books” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/culture/2009/sep/05/william-trevor-interview. Läst 4 oktober 2012. 
  8. ^ Play for Today: O Fat White Woman Arkiverad 9 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. (på engelska), BFI Film and TV Database
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=William_Trevor&oldid=51839288”