William Thomas Cosgrave

irländsk politiker

William Thomas Cosgrave, född 6 juni 1880, död 16 november 1965, var en irländsk politiker.

William Thomas Cosgrave
FöddWilliam Thomas Cosgrave
6 juni 1880[1][2][3]
Dublin[4]
Död16 november 1965[5][1][6] (85 år)
Dublin[4]
BegravdGoldenbridge Cemetery
Medborgare iIrland, Irländska republiken, Irländska fristaten och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament
Storbritanniens 30:e parlament, Kilkenny City (1917–1918)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 31:a parlament
Storbritanniens 31:a parlament, North Kilkenny (1918–1922)[7]
Teachta Dála
första Dáil, North Kilkenny (1919–1921)[8]
Irlands bostads-, planerings- och lokalstyreminister (1919–1922)
Teachta Dála
andra Dáil, Carlow–Kilkenny (1921–1922)[8]
Irlands finansminister (1922–1923)
Teachta Dála
tredje Dáil, Carlow–Kilkenny (1922–1923)[8]
President of Dáil Éireann (1922–1922)
Teachta Dála
fjärde Dáil, Carlow–Kilkenny (1923–1927)[8]
Irlands försvarsminister (1924–1924)
Teachta Dála
femte Dáil, Carlow–Kilkenny (1927–1927)[8]
Irlands justitie- och jämlikhetsminister (1927–1927)
Irlands utrikes- och handelsminister (1927–1927)
Teachta Dála
sjätte Dáil, Cork Borough (1927–1931)[8]
Teachta Dála
sjunde Dáil, Cork Borough (1932–1932)[8]
Teachta Dála
åttonde Dáil, Cork Borough (1933–1933)[8]
Teachta Dála
åttonde Dáil, Cork Borough (1933–1937)[8]
Fine Gaels ledare (1934–1944)
Teachta Dála
nionde Dáil, Cork Borough (1937–1938)[8]
Teachta Dála
tionde Dáil, Cork Borough (1938–1943)[8]
Teachta Dála
elfte Dáil, Cork Borough (1943–1944)[8]
Politiskt parti
Cumann na nGaedheal
Sinn Féin
Fine Gael
MakaLouisa Flanagan
BarnLiam Cosgrave (f. 1920)
Redigera Wikidata
William Thomas Cosgrave

Cosgrave deltog i påskupproret 1916 och dömdes till livstids straffarbete men benådades vid den allmänna amnestin 1917. Vid ett fyllnadsval till brittiska parlamentet 1917 för Killkenny besegrade han som Sinn Féin-kandidat den nationalistiske kandidaten men tog ej säte i parlamentet. Vid fredsslutet 1921 anslöt sig Cosgrave till de moderata och blev i Arthur Griffiths regering 1922 minister för local government samt strax därpå medlem av den provisoriska regeringen. I augusti samma år övertog Cosgrave presidentposten efter Griffiths död och fick omedelbart därefter även efterträda Michael Collins som finansminister och ordförande för den provisoriska regeringen. Fristaten befann sig då i ett ytterst kritiskt läge på grund av inbördeskriget med de oförsonliga republikanerna, men med bistånd av inrikesministern Kevin O'Higgins och genom klokhet och drakoniska kraftåtgärder vilka i hårdhänthet åtskilligt överträffade de som den brittiska regimen på sin tid använt mot de upproriska, lyckades Cosgrave pacificera och organisera den unga fristaten, varvid en mängd av den brittiska regimens ämbetsmän, polismän och soldater fick anställning i den nya staten. Under sin tid som president, vilken räckte fram till slutet av mars 1930, var Cosgrave med om att genomföra "Shannonscheme" och lyckade även få förhållandena i Nordirland någorlunda ordnade.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, W. T. Cosgrave, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, William Thomas Cosgrave, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Косгрейв Уильям Томас”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Косгрейв Уильям Томас”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Encyclopædia Britannica, William Thomas Cosgrave, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l] läs online, www.oireachtas.ie.[källa från Wikidata]